Göteborgsposten – 17 juli 1861, sida 1

det är icke nu och i afseende å Sverige och Nor-: ge, som problemet att med fördelarne af en förening förbinda en statsorganisation, som fullgjorde alla vilkor för folkfrihetens utveckling och för möjligheten af dess rätta bruk, för första gången träder en del af menniskoslägtet ill möte. Detta har skett åtskilliga gånger i historien samt framkallat åtskilliga mer eller mindre märkliga försök till organiserandet af förbundsstater; men den mest framstående af lessa organisationer är dock den, genom hvilken Englands kolonier på Norra Amerikas jstkust, sedan de tilltvingat sig oberoende af sitt moderland, i slutet af förra seklet sammanslöto sig till Nord-amerikas Förenta Sta-. ter. Åfven för dem gällde det att, för att kunna vinna styrka och betydelse, bilda en förening, utan att dock derigenom omintetgöra utöfvandet af den politiska frihet för hvilken de stridt. De försökte först en förening emellan de skilda staterna, hvilken till sitt väsende var temligen analog med den, som nu existerar mellan Sverige och Norge. Men den befanns snart ohållbar; det visade sig vara omöjligt att hafva en regering, som skulle vara ansvarig för flere olika auktoriteter på samma gång, och de uppgåfvo den derföre, samt införde i stället den statsorganisation, som under namn af den amerikanska unionsförfattningen sedan dess intill nu egt bestånd. Den utgjorde icke en sammansmältning af de skilda från Englands välde befriade kolonierna till en enda stat med en enda lagstiftande och kontrollerande församling, men föreningen åstadkoms icke heller genom att skapa en gemensam exekutiv och administrativ regering för vissa angelägenheter som de ville hafva gemensamma. Det var en alldeles ny princip, på hvilken denna föreningsorganisation grundlades. Man åtskiljde nemligen statsangelägenheterna liksom i tvenne skiljda grupper, sådana, i afseende å hvilka man ansåg att gemensamhet skulle vara gagnelig, och sådana, i afseende å hvilka man ansåg att gemensam lagstiftning och gemensamma åtgärder, på grund af lokala och historiskt uppkomna sociala olikheter, skulle vara omöjliga att med framgång och insigt utföras; och i afseende å alla förhållanden som rörde de förra beslöt man att organisera en fullständig enhetsstat, så att hela organisationen med hänsyn till dem vore alldeles likadan som om det existerade blott en enda stat, under det att man åter beslöt att i afseende å den andra klassen af statsangelägenheter lemna de skilda staterna full frihet att ställa och låta om dem utan de andras hörande, så att de med hänsyn till dem fortfore att bilda belt och hållet skilda och oberoende stater. En enda och gemensam statsorganism, icke blott en gemensam regering, i afseende å alla angelägenheter med hänsyn till hvilka förening vore önsklig, fullkomligt oberoende, icke blott administrativ åtskilnad, i afseende å alla sådana angelägenheter, med hänsyn till hvilka sammanslutning till en statsenhet skulle omöjliggöra en insigtsfull lagstiftning och administration; sådan var den princip man uppställde för den nya föreningsorganisationen. I stället för att tänka sig de skilda staterna som de enheter, mellan hvilka en förening inginges, tänkte man sig de skilda individerna som enheter, som kunde i afseende å en del anee