Göteborgsposten – 15 juli 1861, sida 2

Tvenne timmar efter denna så snabbt utförd: blodscen, voro Charles och Mauhurec, åtföljda a åtta svarta och tolf röda Karaiber, vid foten a den trappa, som förde till den farliga gångstigen vi ofvan omtalat. Illchiie och de äldsta stodo några steg bak om dem; Morgonstjernan var nära intill dem Vildarne hade sina stridsvapen och två utaf den buro ett stort bylte. Tvenne hundar sutto hop krupna vid den unga flickans fötter. Solen skyn dade hastigt ned vid horisonten. Mina vänner, sade Charles med stark ocl beslutsam stämma, i det han närmade sig Illehiic samt de äldsta, inom åtta dagar skall jag ha hål lit mitt löfte eller vara död. Inom åtta daga skola Karaiberna vara räddade från hungersnöd Illehiie, inom åtta dagar skall jag återgifva dig din dotter; Morgonstjerna, inom åtta dagar skal jag lägga din syster i dina armar! Nu, framåt Halfva antalet af Karaiberna, som utgjorde förtruppen, skyndade upp på trappan och gingc in på den farliga gångstigen. Charles tog et steg framåt, för att följa dem; men Morgonstjer nan rusade fram till honom; hon hade bakon sig vid handen barnet, som Charles hade rädda dagen förut. — Vill ni ej omfamna gossen, innan ni be ger er utaf? sade hon med upprörd stämma och förde den lille fram till sin räddare.