Göteborgsposten – 13 juli 1861, sida 1

Påfvens dagliga lif. I en skrifvelse från Rom till tidningen Temps i Paris skildras påfvens dagliga lif, efter meddelanden från hans omgifning, på följande sätt: Omkring kl. sex på morgonen står påfven upp. Omkring half sju eller sju läser han alla dagar messan i ett vid sidan af hans sofrum liggande kapell. Nästan alla kardinaler och biskopar hafva samma sed. Då en prelat i Rom hyr ett möbleradt rum, uppställer han sitt lilla flyttbara altare i en afplankning och läser messan vid detsamma. I flere af de boningar, man får hyra i Rom, finner man qvarlefvor af dessa improviserade altaren tt. ex. ett litet med guldpapper öfverklistradt kredensbord, vaxljusbitar, en sönderbruten liten messkanna o. s. v. Kammartjenaren gör vid dessa tillfällen tjenst som ministrant. Hos påfven är kammartjenaren en prelat, prest eller diakon. I vaticanen finnas tio geheime-kammarherrar (cameriere). De med påfven förtrognaste äro i ordning efter åldern monsignori Stella, de Mårode, Talbot, Ricci. Dessa fyra personer omgifva städse den helige fadern; de hålla honom sällskap, samtala med honom och bringa honom attle, hvilket icke är särdeles svårt, ty i sitt enskilta lif är Pius IX det ständigt leende och nöjda offerlammet. Omkring kl. åtta intager påfven till frukost kaffe med grädda samt något slags bakverk. Monsignor Stella bevistar ständigt denna frukost. Han öppnar derunder påfvens enskilda korrespondens samt föreläser densamma eller gör utdrag derur. Detta är för påtven den behagligaste tidpunkten af dagen. Man måste nemligen veta att monsignor Stella är en andlig om 60 års ålder, Pius IX:s förra sekreterare i biskopsstiftet Imola samt en gammal vän och nästan kamrat till honom; monsignor de Mårode är en belgier, Talbot en engelsman och Ricci en ung italienare. Stella intar främsta rummet. Vid niotiden är frukosten slut och privatkorrespondensen läst. Då inträder karlinal Antonelli, som kommer från öfra våninsen. Han är underdånig och på samma gång ast, foglig, men säker; han vet råd för alling. Han kan icke vägas upp med guld. — AA —