Göteborgsposten – 5 juli 1861, sida 1

som har Frankrike att tacka för sin tillvarc och England för sin konstitution, som räddats genom non-intervention, likasom den skulle ruinerats genom intervention, och som på all sätt är lämpad att utöfva ett modererande inflytande i Europas rådslag. Anda tills Frank: rikes formliga erkännande kunde erhållas, val detta ännu knappast mera än en önskning oct ett sträfvande; nu är det en full visshet. Italiens erkännande är åtföljdt af en reservation som begge parterna mycket bemöda gig om att skilja ifrån ett vilkor De franska trupperna skola fortfara att oc kupera Rom, så länge de intressen, som töranledt deras dervaro, icke skola vara skyd: dade af tillräckliga garantier. Mindre är devta kunde kejsaren icke hafva sagt, och Ki casoli underrävter oss, att underhandlingai allt fortfarande pågå för att öfvervinna de ifrågavarande svårigheterna. En af dem äl! det dock som beständigt alltmera närmar sig att losa sig af sjelf och som för närvarande tyckes vara närmare sin otvungna lösning är någonsin förr. Pius IX:s helsa harlänge varit svag, och man måste ha mycket sangvinisk tro på pålfvedömets timliga tillvaro, för att kunna tro att dess verldsliga prerogativer skola kunna ötverletva den närvarande pålven. Det finnes derfore icke någon nödvändighet för att göra Roms inkorporation til den italienska patriotismens delenda est Carthago. Viktor Emanuel har en expektans-rätt ull den eviga staden, beroende på en svag, gammal mans död och som i vissa fall kan komma att blifva gällande ännu tidigare. Vi tro icke att franska kejsaren skall bestrida denna rättighet, likasom vi icke tro att Österrike länge skall kunna vägra att gå in på en öfverenskommelse om Venetien. En tidrymd låvgt kortare än den, som behöfdes för att genomföra Englands stora åtgärder för den religiösa toleransen, parlamentsreformen och frihandeln, skall då hafva skapat en ny nation, och Italien skall då efter sin långa försånkning i ett dvallikt lif vakna upp för att finna sin dröm besannad: enhet och frihet från Alperna till Adriatiska hatvet. i