Göteborgsposten – 14 juni 1861, sida 2

Nya bränvinslagstiftningens anda synes här och der blifva missförstådd af komunerna, hvilka under sin egennyttiga beräkning att uppdrifva den af standerna öfverlåtna andelen i minuteringsoch utskänkningsafgiften, snarare bidraga till superiets ökande än minskande. Ett färskt exempel på ett sådant förfarande hafva vi från Falkenberg, hvarest stadens äldste i förra månaden voro kallade inför magistraten, för att bestämma om bränvinsutskänkningen och minuteringen tör kommande året. Genom votering beslöts dervid, att denna rörelse icke, såsom dittills skett, skall öfverlemnas till ett bolag, utan för konkurensens skull ötverlåtas på flera personer, hvarföre ett utskånkningsställe och ett minuteringsställe ytterligare skulle öppnas. -— Vi vilja hoppas, att det är på få ställen, hvarest bättre kan åstadkommas, som man arrangerar sig på detta sätt; och högst sorgligt skulle vara, om genom sådana arrangementer kommunerna framdeles skulle gå förlustiga om den så väl behöfliga inkomsten utaf brånvinstörsäljningen, hvilken nästan öfverallt blifvi använd på ett för kommunernas trefnad och upplysning särdeles 1 ögonen fallande sätt. Man har ökat skollärares löner, nybyggt eller utvidgat skolorna, åstadkommit gasbelysning, vattenlednivgar, planteringar, hamnbyggnader, gatuomläggningar. Ja, man kan säga, att hvad som under de senaste åren hufvudsakligast uträttats till kommunens trefnad, har, åtminstone i de mindre städerna, allenast varit möjligt genom dessa nya inkomster. Derföre må