Göteborgsposten – 31 maj 1861, sida 2

egerings otlormaga db Vvilllasg Ua HNHYLlelser ill utförande. Å andra sidan meddelar danke konseljpresidenten en deputation, hvilken epresenterar undertecknarne al en protest not tysk inblandning i Danmark, att regeingen är redo att offra något af sina strängt agliga rättigheter i Holstein. Det är ånnu äkrare, att alla möjhga steg till försoning ;jorts och göras af Eugland, varmt understödt ft Sverige, och vid detta tillfälle af Ryssland och Frankrike. På samma gång torde de näklande makterna minnas, att danska regeingen redan medgifvit allt, som är möjligt utt medgifva, och att hon, om hon skulle nödsakas draga sig tillbaka, derföre att dessa inderhandlingar misslyckas, måhända skall slifva efterföljd af en förvaltning, hvilken varken är villig eller i stånd att medgitva så mycket som redan är medgifvet. Hvad notelsen om exekution angår, är det tyska förbundets procedur mot en gensträfvig medem lyckligtvis så långsam och vidlyftig, att det ännu är tid öfrig till öfvervägande och mäkling. Vi kunna blott hoppas, att Europas allmänna intressen skola segra öfver de egennyttiga afsigterna hos dem, hvilka antingen i Tyskland eller annorstädes, helst vilja hålla källan till förbittring ständigt öppen. Vi vilja ej misstänka Preussen hafva för afsigt att draga ut på tiden, förrän årstiden blifver ogynsam för en motståndare, hvars styrka hufvudsakligen består i hans flotta. Allt hvad vi säga är, att faran för en omedelbar kollision är för ögonblicket undanröjd, hvarföre man icke skall hafva något giltigt skäl, att antaga, det frågan icke skulle kunna afgöras genom mäkling . Åtven de tyska tidningarne börja innehålla ett eller annat meddelande om de mot Danmark vänligt sinnade makternas förberedelser för den händelse, att ett krig verkligen skulle komma till utbrott. Enligt Journal de Francfort inskränker svensk-norska regeringen sig icke till att blott mäkla i den dansktyska striden, utan företager äfven rustningar för den händelse att underhandlingarne misslyckas och Tyskland påförer Danmark krig. Det heter sålunda i nämnde tidning i ett bref från Stockholm: Man har under sista tiden anmärkt att en utomordentlig verksamhet råder inom Sveriges vigtigaste marinetablissement i Karlskrona i såväl arsenalerna som skeppsvarfven. Alldenstund Sverige i tid vill sätta sig i stånd att möta alla de eventualiteter, xom kunna uppstå mellan Danmark och tyska förbundet, har det träffat sina törberedelser till att låta stationera en stark örlogsflotta i Östersjon, och befälet deröfver skall anförtros åt prins Oscar, den regerande konungens broder. — Den franska juristtidningen Le Droit innehåller i ett at sina senaste nummer en utförlig artikel af hr Hautefeuille, f. d. advokat vid kassationsrätten, som skrifvit flera större och ansedda verk om sjölagstrågor at folkrättslig natur, isynnerhet om de neutrala makternas ställning under ett sjökrig. Författaren afhandlar deri om Danmarks rättighet att använda blockad mot Tyskland i händelse af krig. Han inleder sin artikel med anmärkningen, att några tyska tidningar berättat, det Frankrike och England i händelse af krig mellan tyska förbundet och Danmark icke skulle erkänna den blockad, som danskarne skulle använda mot fientligajg hamnar. Tillfölje deraf uppställer han frågan: ,,Kan en nation utan att kränka sina vigtigaste pligter, utan att taga verksam och direkt deli fientligheterna, d. v. s. utan att upphöra vara neutral, vägra erkänna en blockad, hvilken i regelmessig form användes af en krigförande makt mot en eller flere af fiendens hamnar? Hvilken fråga han besvarar med nej, ithy att den s. k. neutrala makten genom att vägra erkännandet skulle i stället direkte intervenera, hviket han förklarar vara detsamma som att inlåta sig i fientligheter. Han bevisar tydligt och logiskt Danmarks oeftergifliga rätt att blockera Tysklands kuster. Artikeln andas, säger danska ,, Dagbladet, alltigenom en varm sympati för Danmark, ,, denna makt, som så länge och så energiskt stridt för de neutrala staternas grundade och rättmätiga oberoende. Härunder fordrar den allmänna meningen inom Tyskland högröstadt ett slutligt afgörande af ,,holsteinska frågan. Man kan således hoppas, att snart stå vid lösningen al denna långsamma sak och, såsom Times an