Göteborgsposten – 31 maj 1861, sida 1

nelse från ett engelskt meeting, en motio som föreligger, om hvilken på ett eller anng sält måste bestämmas, och all diskussion mö ste gå ut på förordandet af något beslut rö rande densamma, antingen dess bifalland eller förkastande, eller också antagandet c något amendement dertill. Den motion, som nu föreligger svensk folket rörande representationsreformen är doc icke en enkel motion, utan en motion me ett redan dertill töreslaget amendement. De utgores ursprungligen af de vid senaste riks dag såsom hvilande antagna förslagen till för ändringar i riksdagsväsendet, bland hvilka d törnämsta äro hr W. F. Dalmans om riksdag bållande hvarje år samt om vidtagandet a den i närmaste sammanhang dermed ståend förändringen, att riksdagsmännen skola utse för te är i sender. At de andra hviland förslagen vilja vi dessutom endast framhåll törslaget att, utom de nu inom hvarje stån till riksdagsmän valbara personer, jemväl en hvar skulle vara valbar, som antingen är be hörig att utan föregånget val utöfva riksdag: mannakallet hos ridderskapet och adeln elle 1 presteståndet, eller ock är valbar uti någo ständ samt derjemte bosatt i det valdistrik tör hvilket valet sker. Dessa och några an dra hvilande förslag utgöra den ursprunglig motionen. Till denna utgör den at en reform komite i Stockholm straxt efter riksdagen slut på några riksdagsmäns anstiftan uttärdad uppmaningen utt genom petivlioner hos rege ringen anhålla att den ville ställa sig i spet sen för och medverka till åstadkomwmandet a ståndsindelningens upphäfvande och samfalt vals införande, ett amendement. Det är be stämmandet öfver denna ursprungliga motio och det dertill föreslagna amendementet, sor den praktiska frågan gäller. Denna frågas afgörande fordrar först be stämmandet at den preliminära frågan, om de föreslagna amendementet står i någon stri med den ursprungliga motionen, eller on det är blott ett tilläggs och utvidgnings amendement. Uttaller svaret på denna så att amendementet står i strid med och for drar upphäfvandet at någon del af den ur sprungliga propositionen, har man sedan at afgöra, först om amendementet skall träd; istället för denna, och derefter om den pro position som sålunda fått öfverhanden skal bifallas eller förkastas. Utfaller svaret så, at de icke stå i strid med hvarandra utan aven dementet blott utgör ett tillagg till och ei utvidgning af den ursprungliga frågan så ha man blott att afgöra om detta tillägg skal upptagas eller icke samt sedermera av beslut: angående den ursprungliga eller den utvid gade frågan, allt etter som atgörandet utfallit I förevarande fråga synes det oss ick finnas något tvifvel om, att det senare falle eger rum, att amendementet icke står i stri med den ursprungliga motionen, utan blot är en utvidgning at densamma. Deras ten denser äro icke motsatta utan syfta begge å samma håll; de skilja sig blott deri, att amen