Hotel Niorres?). Berättelse från första franska Revolutionen. (Öfversättning). — Nåväl, Charles, du skall förstå, sade vicomten. Då jag såg dig falla, trodde jag dig vara död ... ahl jag minns det nu fullkomligt väl. Min exaltation var då som häftigast ... jag var vansinnig för några ögonblick! Jag rusade in i lågorna, utan att veta hvart jag ställde mina steg ... Säkerligen fruktande nya faror, som jag måste bekämpa, hade jag tagit i hand den pistol, som Mahurec tvingat på mig, du minns väl? Markisen gjorde ett jakande tecken. — Med detta vapen i hand, fortfor de Renneville, rusade jag in bland ruinerna; huru jag kom till tröskeln till ett rum, som ännu icke var antändt, kan jag icke säga, men jag vet, att jag rusade in i rummet . .. Der tedde sig ett förfärande och blodigt skådespel för mina ögan och mina själsförmögenheter blefvo ytterligare förvirrade. M:me de Versac låg der utsträckt på golfvet mördad och tvenne barn hade blifvit dödade vid hen) Forts. från N:o 1—68, 70—122.