— Jag har aldrig haft så roligt på en gång ! sade m:me Lefebvre. — Nåväl, sade Michel, låt oss gå in på cafeet, eftersom j ären törstiga. Kanske jag får bjuda på ett glas punsch eller en glace. — En glace! inföll m:me Lefebvre ; jag har aldrig ätit sådant. — Kom då! Inkomne på cafet sågo de sig förgäfves omkring efter en ledig plats. — Derborta, sade Lefebvre, ser jag Hoche sitta med några vänner. De skola nog maka åt sig så att vi få plats. Gardeskorporalen marscherade med dessa ord bort till sin vän Hoche, som satt i sällskap med tvenne personer, hvilka vi sett redan i första början af vår berättelse och som spelat eh så stor roll i den händelse, hvari Leonard varit nära att omkomma. Nemligen: bryggaren Santerre och omnibuskusken Fouquier. Då stallgossen och hans kamrater blefvo varse m:me Lefebvre och notariens skrifvare, skyndade de att lemna plats för dem. -— Gif oss glace! befallte Michel kyparen. — Uff! hvad här är värmt! sade m:me Lefebvre. — Det var ännu varmare, der Hoche var för fyra dagar sedan, sade Sånterre.