Göteborgsposten – 27 maj 1861, sida 1

—— —SÄL ! har framkallat ofantligt litet diskussion såväl nom pressen som mundtligen. Inom landsortspressen lyckades den endast att i början framkalla å de skilda orterna några artiklar om betydelsen och behöfligheten af en förändrad representation, utan att detta föranledde till utalande af några motsatta åsigter; hvarpå saken, efter reformmötenas afhållande, lades ad acta. Endast inom hufvudstadens tidningar uppstod en tillstymmelse till diskussion. Denna hvälfde sig hufvudligast kring frågan om partiella eller genomgripande reformer samt huruvida frågans behandling vid riksdagen borde utgå från regeringen eller från ständerna. Ett nytt bidrag till diskussionen af dessa frågor har nyligen lemnat pressen i form af en brochyr af den välkända signaturen —Im—. Brochyrens titel är: En kort återblick på svenska riksdagarne under vårt nya statsskick, hufvudsakligen med afseende på representa tionsfrågans behandling. Denna lilla skrift utgör egentligen en vidlyftigare utarbetning af några tidningsuppsatser, som af utgifvaren offentliggjorts under den i hufvudstaden pågående diskussionen, samt uppträder, såsom den sjelf uppger i det korta förordet, med tvenne skilda syften: det ena att utgöra ett slags historisk promemoria, som i en kort öfverblick visar denna frågas serskilda studier och utveckling vid våra riksdagar under de senaste 50 åren; det andra att lemna något stöd för omdömet öfver den metod, som bör anses vara den mer eller mindre verksamma för att närma sig till och slutligen ernå det af fosterlandets alla upplysta vänner lifligt önskade målet — en tidsenlig representation. I ötverensstämmelse dermed sönderfaller äfven skriften i tvenne skilda afdelningar, af hvilka den första, som upptager den vida större delen a den lilla boken, utgör den egentliga historiska promemorian. Den andra åter innehåller några korta antydningar om den metod för representationsfrågans behandling, hvars riktighet författaren anser de i den förra atdelningen omtalade fakta om icke precist bevisa, så åvminstone bestyrka. Att den metod författaren sålunda förordar är de partiele retormernas samt den, att frågans behandling inom riksdagen skall utgå från ständerna, ä intet annat än naturligt och kan icke före falla oväntadt för den, som följt med de åsig ter, som i denna fråga uttalats af den i vål riksdagshistoria och vårt politiska lif framstå ende person, hvars signatur är tecknad unde förordet till den lilla broschyren. Om den förra eller den historiska deler af boken kunna vi icke yttra oss annat är väl. Den utgör en sammanträngd framställ ning af det sista halfva seklets riksdagshisto ria hos oss. Att den måst blifva samman trängd ligger i sakens natur, då för ett si vidlyftigt ämne inom så litet utrymme skull redogöras med så mycken detalj som förfat taren gjort; och derigenom har den verkli gen fått karakteren af att vara, hvad förfat taren äfven sjelf kallar den: en historisk pro BRAST nn män an