Några ord om folkbildningen i all mänhet och stadsoch sockenbiblio teker i synnerhet. IL Det har blifvit anmärkt i del föregående att de liberala institutioner, som folkviljan all beståmdare fordrar i de europeiska länder, doi de ej redan bltvit införda, 1 hög grad stegri behoivet al eu allmännare och vidsträcktare folkbi:dning. Så länge atgorandet af alla stats: vigt ga angelägenheter var beroende af er enda allerhogsta vilja och dennas verktyg eller at de högre samhällsklasserna, så kunde dess ännu inbilla sig att de lägres råhet och okunnighet gynnade deras iutressen, med stod a den gamla satsen kunskap är makt -— väl lörståendes den kunskap, som blovt tillhör et fåtal. Men nu då folken vaknat till fullt och klart medvetande al sina rättigheter, då kabinettspolitikens illistiga machinationer och bajonettssystemets barbariska tillämpnuinga: visat sig förmå lika litet i kampen mot tdsandan, är förhållandet helt annurlunda, och let måste ovilkorligen ligga i de gamla förnyndarnes eget intresse alt de klasser, som omsider afskaka oket och förklara sig myndia, äga så mycken saun upplysning och bildNong, att de ej missbruka sin nyvunna ställmmng till det allmännas forfång. Ty väl kan nan predika väldeliga mot den gudlösa ideen wti läta dessa klasser mer eller mindre direkt leltaga i afgörandet af allmanna angelagenseter, att låta denna månghufvade hydra, letta ständigt vexlande, oresvnliga något, som nan kallar tolkev utötva ett lagbundet inflyande på lag-ultningen och statärendenas säng; men huru vältaliga dessa predikninga w bh, så bli de dock tfätavga, emedan dun orkättrade idecn måste segia forr eller sedare. Framuden uubor folket och icke de——— RNA TRE RR RR