Göteborgsposten – 21 maj 1861, sida 1

ännu djupare. Man kunde omöjligen se ett par steg framför sig. I stället för att gå in på gården, gaf Roquefort tecken åt Jonas att följa sig; han smög derefter längs muren och kom fram till matsalens fönster. Roquefort lutade sig ned och lyssnade uppmärksamt. — Jag hör ingenting, mumlade han. — Jag sade dig ju, att kuppen är gjord! svarado Jonas. — Tror du, att alla strukit med? — Parbleu! alla ha ju ätit och druckit. Der fanns dessutom icke något annat vin, än det du vet. — För fan! —Hvad, är du icke belåten? — Noöl skall bli ond. — Nvöl! upprepade Jonas och spratt till af fruktan; och hvarföre skulle han bli förargad? Har jag icke utfört hans befallningar? — Du bar gjort mer än han befallt. Fouch6 skulle ej få dö. — Bab! hvad skulle han väl kunna göra med sin Fouch6? Na, än sen? Slaget är gjordt. — Låt oss emellertid öfvertyga oss derom, sade Roquefort och höjde sig på täspetsarne upp till fönstret.