Göteborgsposten – 7 maj 1861, sida 1

mjuka sköte. Jean hade, bevarad från hvarje slags blessyr, till hälften besegrat markis de Grandfleur och ett sista slag med hötjufvan, väl appliceradt, lät den föregifne ädlingens klinga springa i stycken. Denne ryggade hastigt tillbaka, då han såg sig afväpnad och hörde sin motståndares improviserade vapen hvina omkring sina öron, rusade hastigt på porten och började fly undan, följd af åskådarnes åtlöje. Nicolas och chevalier de Nerestan återstodo. Den unge soldaten hade synbarligen oturen på sin sida. Redan sårad tvenne gånger, fastän blott lätt, slogs han alltjemt; men i detta ögonblick angrep hans motståndare honom med en kraft, som den unge mannen ej kunde motstå. Augereau skyndade till honom. — Släpp! skrek den unge soldaten och parerade så godt han kunde en väl riktad stöt. Han rusade med lyftadt vapen på sin fiende och gaf honom ett starkt bugg i låret. Chevaliern vacklade och föll. Folkhopen klappade i händerna åt de unga männens seger. — Victoria! skrek Jean, svängande med sin hötjufva. — Vietoria! upprepade Nicolas, helt stolt öfver utgången af sin första strid. — Nu fort i vagnen! sade Fouch och drog