Göteborgsposten – 7 maj 1861, sida 1

frågorna företrädesvis antagit en deremot svarande karakter. Under det nationalitetsrörelserna öfverallt annorstädes i verlden antaga karakteren af sträfvanden att organisera nya politiska former ha de hos tyskarne hvälft sig kring sträfvanden att tvinga folk att tala tyska som icke vilja det, eller att icke tillåta personer som önska det, att byta ut tyskan mot ett annat språk. Denfrån och i ötverensstämmelse med den ofvannämnda grundbetraktelsen är det äfven, som den läran utgätt som lärer, att de skilda nationaliteterna äro fiendtliga mot hvarandra, och att det ligger i deras natur att sträfva att inkräkta på hvarandra och underkufva hvarandra. Och sålunda har man genom att låta leda sig af bruket att resonnera ofver nationer och nationaliteter som om de vore något slags andliga personligheter och kommit forvandla nationalitetsprincipen trån att vara en princip for de internationela statstörhållandenas fredliga ordnande, till en princip tör ömsesidig hätskhet och utrotelse nationerna emellan. Hela denna åsigt, i huru vetenskapliga former den än må kläda sig, och huru anslående den än må vara för inbillningen, är dock icke något annat än en utvecklad liknelse emellan en nation och en individ, och kan i grunden icke heller göra anspråk på mera erkännande än en sådan. kn nation blir vid en nykter betraktelse i alla händelser icke annat, än en grupp af menniskor, som genom vissa mera genomgripande förhållanden känna sig närmare förenade med hvarandra, än med andra menniskor, och som genom den af dessa förhållanden fräinkallade ömsesidiga inverkningen på hvarandra hos sig, utvecklat en viss mer eller mindre framstående likhet i karakteren. Om man så vill, så kan man visserligen kalla en grupp af möenniskor, som sammanhälles at en sådan andlig enhet för en organism; men det är i alla fall en helt annan slags organism, än den enskilda menniskans, med hvilken man dock jemfört den. Att en sådan kan och äfven måste förändra sig är visserligen gilvet, men avt dessa förändringar äro af likartad natur med de olika utvecklingsperioderna 1 en menniskas lif och ännu mindre att döden en gång nödvändigt skall följa är ingalunda en konseqvens derat. Och på samma sätt är det med de åndra slutsatser man dragit derur. Hvilka intressen kan en sådan grupp af personer hafva, som vore skilda från de skilda medlemmarnes in.ressen? Hvilket intresse kan deföre en sålan grupp ha att påtvinga andra sitt språk sina seder 0. s. v., ty hvilket intresse kunna le enskilda medlemmarne ha deraf? — Det ir blott det olycksaliga förliknandet af ett olk med en enskild menniska och resonneandet öfver folken, som om de vore indiviler, som kan låta sådana saker komma att ramstå såsom verkliga intressen. Såsnart man dock uppger detta betrak.elsesätt och icke vill fatta nationerna och nationaliteterna såsom de äro, så utgör nationalitetsprincipen intet annat än en princip för —! ! !!?22X ? 22X (LZ) se ninka sköte Jean hade. hevarad från hvaria