Göteborgsposten – 29 april 1861, sida 1

Svenskarne i Amerika. Den på hr Arwidssons förlag härstädes utkommande religiösa tidskriften BiblisktLutherskt Veckoblad, utgifvet af G. D. Björck, innehåller en kort berättelse om svenskarne och sv. Luth. kyrkan i Amerika at pastor Andren, anställd vid sv. ev. lutherska törsamlingen i Moline, Illinois, ihvarur vi taga oss friheten låna följande statistiska uppgifter: Med inberäkning af de i Amerika födda barnen, uppgå de till Förenta Staterna sedan 1840 utvandrade svenskar till omkring 50,000. De fleste at dem tillhörde i tåderneslandet den ev. luth. kyrkan. Omkring:20,000, äldre och barn, hafva blifvit till församlingar organiserade. Omkring 30,000 stå således utantor lutherska kyrkan. Den första sv, luth. torsamlug i Amerikas vester bildades 1849 al pastor Esbjorn. Till 1852 var han den ende svensk-lutherske presten. MHedan dess batva pastorerne Erl. Carlsson och Jonas Svensson från Wexjö stitt, samt Hasselqvist och Andren från Lunds sttt på kallelse rest ull Amerika. Då församlingarnes antal hastigt tvillväxve, och inga lärare anlände från svenska moderkyrkan, uppsöktes i församlingarne de tortaruaste och trognaste, och någon undervisning bibringades dem, hvarefter de på kyrkans uppdrag utsändes till de svenska kolonier, svm mest behotde dem. Det myckna arbetet och det för framlingar frätande klimatet bröto småningom de svenska presternas krafter, hvarfore de måste tänka på etterträdare på samma, gång som nybildade församlingar kräfde nya larare. Från fäderneslandet syntes inga flera vilja komma till hjelp. Man beslulade tordenskull inrävtander ar ett teologiskt skandinaviskt professorat vid det nybildade amerikanska lutherska läroverket i Springfield, hutvudstaden i staten lIllinow. Pastor Esbjörn valdes vill professor. Försawlingarne lotfvade, att hvardera med 25 doll. årligen bidraga till professorns aflöning. 1859 på hösten ullträdde prot. Esbjorn sin befattning och omgafs straxt at måvga skandinaviska ynglingar. Efter några stridigheter med de amerikanska lutheranerna törenade sig alla sv. lutherska församlingar jemte nägra norska till en synod, Augustanasynoden kallad, samt beslutade inrättandet at ett eget läroverk, vid hvilket söner af svenskar och norrmän kunde bildas för församlingstjensten. — Ar 1849 organiserades den forsta svenska lutherska församling i Amerikas vester. Hon egde då ingen kyrka och endast en i Sverige ordinerad prest. Nu utgöres den svenska lutherska kyrkan i Norra Amerika af 36 församlingar, 29 predikoplatser, 24 färdigbyggda kyrkor (3 invigda sistl. höst) och 17 prestvigda lärare. Barnens kristliga undervisning ombesörjes i 13 hvardagsoch 18 söndagsskolor. De norrmän, som deltaga i Augustanasynoden, utgöra omkring 1,200 kommunikanter, fördelade på 13 församlingar och 15 predikoplatser, med 8 kyrkor ooh 9 lärare. Församlingarne i förbindelse med Augustanasynoden ega 2 boktryckerier, ett svenskt och ett norskt, samt en bokhandel. Läroverket, som öppnades l:sta gången d. 1 sept. sistl. år har f. n. sin plats i Chicago. Endast en ordinarie lärare och tvenne underlärare kunna underhållas. Läroverket har ingen egen byggnad.