Hotel Niorres?). Berättelse från första franska Revolutionen. (Öfversättning). Låonard rättade upp sig och en af dessa näsvisheter, som han så ofta tillät sig mot sina kunder, var nära att undslippa hans läppar; men önskan att få höra slutet af grefve de Sommes berättelse höll bonom tillbaka. Nyfikenheten var starkare än begäret efter att få hämnas en förödmjukelse. — Dessa fem lik, den framför oss stående gamle med sitt hvita, orediga hår, sina flammande ögon och knutna händer, fordrande rättvisa i sin förödda familjs namn, utgjorde en själsskakande tafla. Och några steg derifrån stodo, orörliga och liksom förlamade af förfäran, de, som hr de Niorres anklagade vara de brottslige. — Mördarne! sade markisinnan och tycktes denna gång vakna upp ur sin vanliga känslolöshet; såg ni dem? — Nästan lika nära som jag ser er, markisinna;j ty i brist på solens strålar, hade vi x) Forts. från N:o 1—68, 70—389.