Göteborgsposten – 18 april 1861, sida 1

—ZH—sveeseeee junionens högsta styresman åter upprepats Denna företeelse är visserligen specifikt ame rikansk, ty här i Europa hafva vi i allmänhe: icke något dertill motsvarande, men den äl! I på samma gång äfven en företeelse, som står 1 ett så nära samband med de allmänna prin. ciperna för embetsmännens ställning i staten och till regeringen, att det väl kan vara värdt att egna den sin uppmärksamhet. Ölägenheterna at en sådan periodisk förändring af hela embetsmannakåren ligger temligen öppen. För det första är det sjelffallet, (att all den fördel, som en statsmekanism kan ! erhålla af en utbildad öfning och rutin, deriigenom i betydlig grad skall försvinna, såväl lemedan embetsmännen icke hafva tid att förvärfva sig en sådan, som, emedan de icke hafva tillräckliga motiver för att söka tillegna sig en större färdighet i sitt yrke, då de med allra största sannolikhet kunna förutse, att de om några år skola komma att afskedas från sina platser. För det andra är det af just samma orsak gifvet, att de skola hafva ganska starka motiver att om möjligt försöka att förekomma ett sådant afskedande samt att de med största ifver skola kasta sig in i partistriderna rörande presidentvalet och att dervid fruktan för att förlora sina platser och löften om att få bibehålla dem mera än betraktelser rörande det allmänna bästa skall utöfva inflytande på deras partitagande åt det ena eller andra hållet. Det är också kändt att embetsmannaplatsernas besättande i visst afseende blifvit ett medel för de amerikanska presidenterna att belöna de tjenster, som blifvit dem gjorda under valstriderna. Dessa ofvannämnda olägenheter äro så i ögonen fallande, att alla det amerikanska statsskickets motståndare i allmänhet framdraga det ofvannämnda förhållandet såsom ett slående bevis på ett sådant statsskicks dåliga verkningar. Men under det en del betraktar dem såsom blott härledande sig derur, att amerikanarne försummat att införa en lag om embetsmännens oafsättlighet, ungefär som hos oss i Sverige, utan att anse dem stå i något nödvändigt sammanhang med Förenta bStaternas demokratiska våsende för öfrigt, så betraktar deremot en annan del detta för hållande såsom utgörande blott en nödvändig följd af det demokratiska statsskicket. Att det förra at dessa betraktelsesatt är oriktigt, är lätt att inse. Utan embetsmännens afsätthghet vore visserligen det ofvannämnda förhållandet omöjligt, men derföre att embets männen äro atsätliga följer dock icke att detta förhållande nödvändigt härleder sig deraf. Tvertom hafva vi exempel på andra stater der högsta exekutiva makten har samma rätuighet att tilloch afsätta embetsmännen, och der något likartadt med det amerikanska förhållandet dock icke förekommer. Detta är t. ex. fallet med England. Alla embetsmin utom domarena äro tilloch afsättliga af ministeren, och ministervexlingarne åtföljas dock der nästan aldrig af en sådan razzia på den föregående administrationens tjenare, som i FörSKR ERRORS SR ARR RR renen