Göteborgsposten – 18 april 1861, sida 1

spel, hvars betraktande undanröjde inom oss hvarje tanke på de hotande farorna. Fem lik lågo utsträckta i en vrå i rummet. Hr de Nohan, hans hustru, m:me de Versac, hennes son och nevö lågo der liflösa och stela. De båda förstas kroppar voro till hälften förtärda af elden. M:me de Versacs hufvud var sönderslaget; hennes knutna händer och böjda armar förrådde att hon varit inlåten i en vanmäktig kamp. De båda barnen lågo tryckta intill den unga qvinnans bröst, hon höll dem hårdt omsluten med sin venstra arm. Man kunde lätt finna, att rådsherrens unga och modiga svärdotter velat ända till sin sista suck försvara de båda arma varelser, hvilka hennes hängifvenhet likväl icke kunnat rädda från att bli offer för ett afskyvärdt mord. I afseende på hr de Nohan och hans hustru, var det omöjligt att kunna förklara, under hvad omständigheter de träffats af mördaren. Man kunde förmoda, att de efter dödshugget kastats in i m:me de Versacs rum... — Det är verkligen sannt, hr grefve, inföll Leonard hfligt; hr Lenoir sade i dag morse till hennes maj:t..-. — Men tyst då, Leonard, afbröt m:me dHorbigny otåligt; ni tänker endast på saker,