Göteborgsposten – 16 april 1861, sida 1

all denna förödelse. Men vi återhemtade oss hastigt. — Ja, inföll åter Lonard, då polislöjtnanten inför drottningen redogjorde för dennna händelse, omnämnde han i de varmaste ordalag hr grefvens och hertig de Lauzuns raska uppförande; men det tycktes på honom, som att signor Camparini varit riktigt sublim ech betett sig som en verklig hjelte. — Ah! inföll grefven, på hvad sätt har hr Lnoir berättat detta, det är jag verkligen nyfiken efter att få veta. — Hr L6noir sade, återtog frisören, att när han anlände till olycksstället, fann han allt organiseradt med en beundransvärd skicklighet af den italienska ädlingen, som ansträngde sina krafter, blottställde sitt lif och lopp de största faror med en oföränderlig köld och ett nästan öfvermenskligt mod. — Camparini var verkligen förträfflig, sade grefven. — Och ni sjelf, hr grefve, blottställde ni icke ädelmodigt ert lif, för att rädda fröknarne de Niorregs, under det markisen ryckte deras mor undan en säker död? — Verkligen ? inföll markisinnan, under det hon i spegeln studerade sina mest förföriska miner, har ni räddat dessa barn, grefve? Det är