Göteborgsposten – 16 april 1861, sida 1

Iotel Niorres). Berättelse från första franska Revolutionen. (Öfversättning). Vi hade redan ilat genom en del af trädgården, okunniga om huru markisen skulle bete sig, för att kunna komma in i hotellet; vi hade just uppnått en vacker gräsplan, som låg framför boningshuset, då vi hastigt hörde ett sönderslitande skri och ett starkt eldsken plötsligt upplyste trädgården. — Ah, inföll markisinnan, ni gör mig rädd. Armande! mina diamantörhängen. Kammarjungfrun räckte fram ett öppet skrin, hvari låg ett par örhängen af mycket stort värde. — En förfärlig eldsvåda bröt plötsligt ut i bottenoch första våningen till hotellet. Lauzun och jag stannade häpna. Camparini befann sig några steg före oss. — Store Gud! utropade Lauzun, skulle vi kommit hit, för att bli vittnen till nya brott? — Är ni beväpnad? sade jag och förde instinktmessigt handen till min värja. 4) Forts. från N:o 1—68, 70—86.