Göteborgsposten – 12 april 1861, sida 2

— Hvad, om det är fråga om förgiftningarne! utropade Leonard och stannade, med ett uttryck af komisk förvåning, i sitt arbete. Vet fru markisinnan då icke hvad som händt? — Hvad då? — Nu i natt, i hotell de Niorres . —Nej; Jag vet ingenting. Jag har ännu icke på morgonen sett någon menniska hos mig .. . Hvad har då händt? — Förfärliga saker, madame! . . . Man talar icke om någonting annat i hela Paris. Hr de Nohan, hans hustru, m:me de Versac, hennes son och nevö, alla ha de blifvit mördade. — Ah min gud! utbrast markisinnan med ett lugn, som förrådde en fullkomlig likgiltighet för denna förfärliga nyhet; hvad är det ni säger mig? — Hvad hela verlden vet, utom madame. En del af hotellet har brunnit ned. Mördarne hade tändt eld derpå, säkerligen i hopp om att under villervallan kunna tillintetgöra bevisen på sina afskyvärda brott. — Mördarne? de äro således flera ? — De voro två, madame. — Äro de arresterade ? — Ja, midtunder eldsvådan och tumultet i i natt grep man mördarne i m:me de Versacs våning, i samma ögonblick som de odjuren utfört sin sista missgerning. (Forts.)