Göteborgsposten – 12 april 1861, sida 1

hon egnat sin möda och sin uppmärksamhet är konsten och sträfvandet alt blifva rik, sä kert någonting lika så gammalt som menni skoslägtet sjelft. Deråt har menniskan sedai så långt tillbaka som vi hafva kunskap on henne, offrat sina mesta och sina bästa kraf ter; ja hon har ofta nog åt detsamma offra sin dygd och sitt medvetande om det rätt: eller för att använda folksagans uttrycksrät sin eviga salighet. Och dock är detta sträf vande ett af dem, som längst dröjt att fram föda den vetenskap, som låg slumrande i ett omedvetet lif inom detsamm. Många uppfin. ningar för underlättandet af detta sträfvande hafva inom tiderna för den historiska känne: domen blifvit gjorda — vi vilja blott påpeka uppfinningen af preglat mynt, penningevexlingen och vexelbrefven, den såkallade dubbla bokföringsmetoden, kreditkontrakten och bankerna samt varu-depoterna — men sjelfva den vetenskap, på hvilka alla dessa uppfinningar ytterst stödja sig, har först ganska nyligen blifvit medveten för menniskorna. Men der har dock slutligen blifvit det, och sedan den engång gjort det har, den hastigt förvärfvat sig en allt mer och mer omfattande betydelse. Denna vetenskap är den såkallade Nationalekonomien. Den står i samma förhållande till konsten och sträfvandet att blifva rik, som geometrien står till landtmäteriet, som fysiologien till läkarekonsten, som kemien till de kemiskt-teknologiska yrkena. Man har blifvit medveten om, att, likasom kroppars och ytors storlek äro på ett visst nödvändigt sätt beroende af de linier och ytor, af hvilka de begränsas, och de kemiska produkterna af de kroppar, af bvilka, och de förhållanden, under hvilka de frambringas, samt helsa och sjuklighet af merniskokroppens inre och yttre förhållanden, så är äfven rikedomen, vare sig en enskild individs eller ett folks, eller hela mensklighetens, beroende af åtskilliga förhållanden som på ett bestämdt sätt inverka på densamma. Man har blifvit medveten om att en handling inom det ekonomiska området lika så afgjordt åtföljes af bestämda följder som inom alla andra förhållanden i verlden, vare sig att den bidrager till rikedomens förökning eller förminskning eller till dess förändrade fördelning emellan menniskorna; och det är undersökningen af de förhållanden, af hvilka sådana förändringar bero, samt de lagar, detta beroende är underkastadt, som utgör den nationalekonomiska vetenskapens föremål.