Göteborgsposten – 10 april 1861, sida 2

understöddes ifrigt samt genomdrefs med stor majoritet, att i den vackra deputationen icke skulle upptagas något fruntimmer, Bom vore gift med en senator eller med någon annan person, som innehade någon befattning under den kejserliga regeringen. Den skänk, de ämna Ööfverlemna ex-drottningen, skall vara mycket vacker, samt skall åtföljas af en för tillfället lämpad adress. Man påstår, att det skall vara fråga om att senatorernas och de deputerades hustrur skola förena sig om en contra-demonstration och sända en adress åt Viktor Emanuel, för att lyckönska honom till hans seger. Nyttan af kunskaper. Ar 1858 nedsattes i England en komitt for att undersöka undervisningsförhållandena derstädes samt dermed sammanhängande omständigheter. Såsom vanligt vid sådana tillfällen i detta land anställde äfven denna komitt fortrågningar och förhör med en hel mängd personer af alla slag, af hvilka den kunde hoppas erhålla nyttiga och behöfliga upplysningar. Dervid vände man sig äfven till flere personer at de lägsta folkklasserna för att skaffa sig reda på den opinion, som ibland dem var rådande angående den nytta och fördel, de ansågo sig kunna hafva af kunskaper och undervisning för sig och sina barn. Bland de svar, som de erhöllo å dessa förfrågningar, och hvilka i allmänhet utvisade, att de arbetande klasserna icke voro känslvlösa för den fördel de hade af åtminstone en viss grad af kunskaper, förekommo äfven följande tvenne praktiska svar. På den framställda frågan, om han ansåge, att kunskap i läsning och skrifning vore af nytta tör honom, svarade en irländare: Helt säkert ;Qtror ni att jag, ifall jag kunde läsa och skrifva, skulle behöfva lata pracka på mig hvarje låg och usel syssla, såsom nu? Istället för att jag nu går och kör eu häst, skulle jag då rida honom. — Och på samma fråga vill en Hicka, svarade denna: Jag tror icke, att ni skulle tycka om att edra kärleksbref skulle skrifvas och läsas af fremmande ,personer. Nationalekonomiska sällskapet i Belgien hade helt nyligen sin vanliga qvartalssammankomst i Brissel. Frågan om upphåfvande af tullar och accis, stod trämst bland de frågor som der diskuterades. Ifrån handelns och indnstruel synpunkt gjordes alldeles ingen invändning emot en sådan åtgärd, utan hela resonnemanget rörde sig kring hvilka medel som kunde användas for att ersätta den förminskoing i statens inkomster som skulle blifva följden deralt. Nyaste Miänchhauseniad. Floden Inudus i Ostindien, berättar ett engelskt blad, hemsoktes af en stor, gammal krokodil, som hade lyckats att bemäktiga sig två eller tre infödingar. Dess hud var så tjock att ingen kula kunde genomtränga den, hvarföre några unga artilleriofficerare uppgjorde en annan plan for att förgöra den. De dödade ett får och lade i dess kropp en påse, fylld med krut och andra antändbara ämnen, samt fästade vid densamma en metalltråd med en knallhattsmekanism i den ändan, som var i krutpåsen, hvarefter de lade lockbetet ut på ett ställe, som krokodilen brukade besöka. Han kastade sig öfver detsamma med glupskhet samt slukade det i ett enda tag, och drog sig derpå under vattnet. Man lemnade honom tid att ordentligt svälja sitt byte, samt ryckte derefter på tråden. Man observarade då ett häftigt svallande i vattnet och hörde en knall. hvarpå krokodilen flöt upp död på vattenytan med söndersprängd buk. Neteorologiska iakttagelser.