Göteborgsposten – 9 april 1861, sida 1

en af regeringens tjenstemän, haft i sigte någon revolutionär plan. Men hvarföre handlade han så som han gjorde mot hrr dHerbois och de Renneville ? Hvad fördel kunde han hafva af de båda ädlingarnes störtande? Men hr Lenoir tillbakavisade nästan genast denna supposition, såsom orimlig, och riktade åter sin uppmärksamhet och sina tankar på drottningens fiender. Jacquet väntade under tystnad. I detsamma krafsade någon på dörren. Lenoir gaf tecken att öppna: Jacquet skyndade fram. En sekreterare syntes på tröskeln till rummet. — Picard begär att få tala med monseig— Hertigens af Chartres kurir! sade Lenoir och spratt till, ty denne persons oväntade ankomst, i förening med de tankar, hvaraf han beherrskades, syntes honom utgöra det gynnsammaste: förebudet för det han så ifrigt önskade få veta. — Får han komma in? frågade sekreteraren. — Jal Jacquet, afvakta mina befallningar derute i talrummet; jag skall säga till, när jag behöfver er. Jacquet aflägsnade sig genast.