Göteborgsposten – 4 april 1861, sida 2

lade han med en axelryckning, som uttryckte djupt förakt. Han tror sig vara en djup politiker! Stackars enfald! När hans hemligheter bli värda en million, kan man göra affär med polislöjtnanten . . . om icke en ännu större summa erbjudes från annat håll. Ja, galerernas konung är en genialisk man. Allt går så som han förutsäger. Fouche generade mig, det måste jag medgifva och detta sätt att komma ur förlägenheten förråder en finhet och skicklighet, som stå öfver allt beröm . .. Ja, han är mäktig . . . alltför mäktig tillochmed . .. Att helt och hållet lemna mig i hans klor, skulle vara att uppoffra mig åt hans blotta godtycke . .. Galerernas konung!... Grefven funderade. — Om den ene utaf dem öfverlefde den andre! återtog han efter ett ögonblick. Denna tanke förföljer mig oupphörligt . .. Få se! Ringklockan ljöd utanför. — Ah! utbrast grefven, det är Picard. Och han skyndade hastigt ut ur budoaren. Xx. Supeen. De ädlingar, som åtföljt hertigen af Char. tres, voro, utom hr de Lauzun, som vi ofvar omnämnt, baron de Cadore, egare af stället markis de Laval och grefve dOgny.