Göteborgsposten – 3 april 1861, sida 1

liga etnografiska samlingar, dels i en skrubb : Vetenskapsakademien, dels annorstädes, vih: en mängd af taflor som ad interim äro upp hängda i åtskilliga embetsverk, — allt dett: fordrar naturligtvis en platsi nationalmuseum om det verkligen skall motsvara sin bestäm melse, men allt detta finner icke der en plats såvida ej biblioteket redan i början får, son sig bör, ett hus för sig. Eljest sker det visst intet nytt i staden Vi roa oss med deliberationer om skarpskyt tarne och om ungdomens uppfostran på eti annat och bättre sätt än det stadgade, och så ha vi Åkerbergska historien till piece de resistance. Under påsken ha vi inga spektakler, vi få nöja oss derhemma med ägg och risgrynsgröt och, om vi ändtligen vilja vara med i trångmål, så gå vi och höra Skapelsen på frimurarnes långfredagskonsert. Det är skönt, herrligt och sublimt — ja visst, men rysligt varmt. Man skall verkligen vara helt och hållet öra, för att ostördt njuta vid detta tillfälle. Och många af dem, som packas ihop på bänkarne, skatta naturligtvis denna lem högst, och för deras musikaliska ära och rykte vore det högst illa att försumma skapelsen, detta Haydns — o, oh! Det förljudes att, då presidenten i kammarkollegium snart lägger in om sitt afsked, hr riksarkivarien Nordström skall intaga denna styrmansplats. Då uppkommer en fråga: hvem skall blifva riksarkivarie? Vi vilja icke försoka besvara denna fråga i fortid eller tala om hvem som bör blifva och hvem som dock troligen blir vårdare af rikets häfdegömma, men vi säga öppet att detta verk är i behof af en chef, som är de offentliga handligarnes man i en annan mening än Nordström, som mer söker den undangömda äran bland permebref och forskningar än den offentliga på parlamentarisk väg, och isynnerhet en chef, som snart skaffar sina tjenstemän litet mer säkerhet till lifvet än den de nu ega bland spruckna väggar och lutande tak. Dagligt Allehandas acqvisition af Franz Sjöberg har icke fallit publiken i smaken. Denne mannens uppträdande såsom försvarare för hrr Hagelin och Lundin rekommenderar icke heller till det bästa. Men — herre Gud! hr Sjöberg är om sig och Dagligt Allehanda med. B. P.