Göteborgsposten – 30 mars 1861, sida 2

Alexander är besluten att försäkra Polen om fritt valda kommunalråd, att låta de offentliga embetena beklädas med polackar samt införa ett nationelt undervisningsväsen och borgarebeväpning. Huruvida häraf blir någon verklighet, är ännu ovisst, och man kan desto snarare hysa vissa tvifvel i detiu afseende, som ingen enda underrättelse änuu låtit föorstå, att kejsaren tänker bevilja Polen en konstitution, hvarom landet dock utwryckligen anhållit. — Sjelfva den egentliga bufvudfrågan står således alltjemt på tapeten, och man kan vara fullt öfvertygad vm att polackarne, som käuna i luften sin styrka, ej skola godvilligt gilva med sig. Ryssland har befallt sin gesandti Wien, att officieit förklara, der Ryssiand gör fursten af Montenegro personligen ansvarig för montenegrinernas deltagande i upproret i Herzegowina. Det är nemligen kändt nu, att fursten ovilkorligen vill förskaffa sig en hamn vid Adriatiska Hafvet, och det anses icke vara otroligt, att han skall söka med våld bemäktiga sig Spitza, en liten by i Öfra Albanien, som har en god hamn. Spiisa ligger omkring wvå och en halt mil från österrikiska distriktet Pastrowiech i södra ändan at konungariket Dalmatien och något mindre än mo mil från hamnen Antivari. Alven Lngland har sin saärbara punkt, på hvilken man nu börjat syfta under dessa vider al oro och rörelse. Vi mena här Joniska öarne, hvilkas parlament antagit ett förslag till omröstning rörande anslutning twill Grekland. Times uttalar sig på dubbelt sätt rörande öarne. Först förklarar den öppet, att om de ovilkorligen vilja slippa ifrån Englands beskydd, så gerna, men på slutet heter der ganska oforbehållsamt, att som joniska oarne ännu icke äro vuxna den parlamentariska friheten, så är bäst, att beröfva dem densamma. Inom det engelska pärlamentet har det icke heller saknats anmärkningar. I Ofverhuset har markis Normanby skarpt angripit lord John Russell och fasthållt dervid, att denne uttryckligen förklarat i sin oktvoberdepesch, att folket hade ensamt att afgöra, om dess besvär blefve af den beskaffenhet, att en dynastitörändring derigenom kunde rättfärdiggöras. Lord Grey förklarade England göra rättast i att låta sitt protektorat fara. — LIndep. Belge yttrar 1 frågan: England har gjort mycket för Joniska öarnes bästa, men det har ej lyckats det, att göra sig älskadt derstädes; dess förvaltning har, huru upplyst den än varit, saknat humanitet. Detta torde vara det omdöme, som kommer sanningen närmast. Såsom bevis på, huru djupt böndernas frigifvande griper in i Rysslands förhållanden, må anmärkas, atv antalet lifegna i tvenne guvernementer utgör mer än 1 million, i sex öfver 750,000 och i sexton öfver en half million. Procentvis till den öfriga befolkningen, blir förhållandet ännu mera påfallande; i sju guvernementer utgöra de litegna ofver.60 procent af befolkningen och i tio öfver 50 procent. Från Amerika skrifves, att president Lincoln icke vill inlåta sig i några underhandlingar med söderns deputerade. Sydunionens författning, hvilken nyligen blifvit offentliggjord, beröfvar främlingar rättighet att deltaga i valet af embetsmån. Enl. ingånget telegram kommer ministeren 1 Lissabon att bibehållas, hvaremot kammaren upplöses.