Göteborgsposten – 30 mars 1861, sida 1

Men när man, efter att ha letat reda på en hemlig port i muren, öppnat denna, förändrades plötsligt taflan, liksom i ett diorama, der den ena taflan följer på den andra, och ett rop af beundran måste undslippa dens läppar, som var nog lycklig att få intränga i denna helgedom. Man hade framför sig en lefvande bäck, klippt i pelare och portiker. Till höger en vacker fontaine: på tvenne najader smekande en andra figur; på ena sidan en grupp, bestående af jen nymf och en satyr; den andra en sylf och en sylfid. Derbakom en marmorkolonnad stödjande sig mot en dyrbar mur likaledes af hvit marmor. I följd med denna mur, som utgjorde ett slags ringmur till en stor trädgård, låg ett corps de, logis, bestående af endast en våning, ungefär fem fot öfver marken. Man kom dit upp genom en trappa, prydd med piedestaler, å hvilka stodo bronsvaser, fyllda med dyrbara och färgrika blommor. Dessas vällukt gaf något ännu mera tilldragande åt detta lilla eden, doldt bakom armodsfulla murar, likt en violblomma bakom en törnhäck. Denna förtrollande anblick hade någonting hänförande, vällustigt, som kom en att vid första ögonkastet drömma om njutningar, obekanta för vanliga dödlige. Denna lilla koketta boning, som var så väl undandold för alla profana blickar, var hvad man då kallade ett petite maison, eller för