, nom gatan: Bracque och in på gatan Sainte-Avoye, j då klockan just i detsamma slog tio i hotel SaintAignan. Han smög längs muren till sin egen trädgård och styrde sina steg mot den lilla porten, j vid hvilken stod, orörlig och dold i skuggan en I högrest person, klädd som militär. Hr de Niorres tycktes tveka ett ögonblick, men sedan han närmare betraktat den andre, gjorde han en rörelse med handen. Den okände drog sig hastigt tillbaka mot porten, som öppnade sig för honom. Derpå gick ; han baklänges in i trädgården, följd af de Niorres. i Allt detta försiggick mycket hastigt. — Barnet? sade den okände lakoniskt, och förde igen porten. — Kom! svarade rådsherren. Denne vek af till venster in i en mörk all, som förde till en liten kinesisk kiosk. Den hemlighetsfulle personen följde honom es för steg. Plötsligt stannade rådsherren, — Saint-Jean, sade han, svär mig vid din. eviga salighet, att detta barn cj skall hafva något att frukta, om jag ställer det under din vård. — Jag svär det! svarade Saint-Jean utan tvekan. Hr de Niorres betraktade honom skarpt, liksom för att söka läsa i betjentens inre, om!