Göteborgsposten – 26 mars 1861, sida 2

— Det är m:me de Versac! I Rådsherrens ansigte hade antagit ett uttryck jaf ännu större oro. Några ögonblick derefter inträdde hans svärdotter i salongen; alla skyndade emot henne. — Hvad sade doktorn er om den lille? frågade m:me de Nohan. — Att vi gjorde orätt i att hysa några farhågor, svarade m:me de Versac, att han hade en förträfflig kroppskonstitution och mådde alldeles förträffligt. — Jag går att kyssa honom ! sade m:me de Nohan. —Han sofver! inföll hennes svägerska lifligt och höll henne tillbaka. Dercfter vände hon sig till rådsherren och sade till honom med en snabb blick af hemligt förstånd : — Min far, jag har uträttat ert uppdrag hos förste presidenten och han svarade mig, att om ni ville infinna er hos honom i afton, skulle han stå till er tjenst. Hr de Niorres spratt häftigt till och en glädjeblixt upplyste för ett ögonblick hans dystra ansigte. — Jag skall supera hos hr dOrmesson, sade han lifligt. J ären väl goda spisen utan mig. (Forts.)