Göteborgsposten – 18 mars 1861, sida 2

i sin forna hufvudstad. Det är hans fixa ide, stackars karl, och den må han gerua behålla, endast han ej bryr sig om att organisera röfvareband 0. d. Emellertid har Cavour sändt påfliga hofvet en note, hvilken kraftigt provesterar mot konung Frans förlängda vistande i Rom och säges understödjas af England och Frankrike, Den 10:de d:s började diskussionen inom franska lagstiftande kåren. Grefve de Flavigny angrep starkt prins Napoleons revolutionära teorier. Alltsedan Louis Blancs tid, sade han, hade palatset Luxembourgs fredliga murar icke hört någonting dylikt. Gretven uttalade sig vidare på det kraftigaste till förmån för bibehållandet at påfvens verldsliga välde. — Efter honom talade baron David. Han ansåg Italiens enhet omöjlig, men yttrade sig dock ej vara för konfederationen, or hvilken ingen ville höra talas. — (Hvad hr David i stallet vill, upplyses icke). Han ansåg skapandet af en italiensk flotta icke vara fördelaktigt för Frankrikes intressen. Men han var ingalunda ötvertygad om att påtven för sin andliga myndighets skull ovilkorligen behöfde verldslig makt. Han förklarade Roms sympatier för Österrike härleda sig från det med Osterrike afslutade konkordatet, hvilket medgifver Rom vissa företrädesrättigheter, som det ej kan hoppas tå af Frankrike. Det är ej af särskild vigi för Frankrike, att upprätthålla påfvens verldsliga makt. Pafvens kyrkliga makt åter står vid allt detta icke på spel. Till slut förklarade han sig dock anse den verldsliga maktens tall tör en stor olycka. Frankrike önskar skydda den påfliga tronen, sade han, men begär tacksamhet eiler billighet tillbaka af Rom. Efter David talade Königswarter för Italiens enhet och påfven, men tog sig derefter friheten, att dundra mot England, dess press och statsmän, samt proteterade, att ett italienskt-ryskt-franskt törbund skulle befria Medelhatvet från England och behålla vägen till Indien (detta är ett hjernspoke, som åtskilliga af Frankrikes nya statsmän in spe gerna hålla sig till). Påfven nar tillsändt biskopen af Orleans ett mycket erkänsamt bref, betygande sitt välbehag öfver biskopens svar på Lagueronnigres pamflett. Skeppsbyggaren Arman i Bordeaux har förfärdigat en kanonbåt af alldeles ny konstruktion, neml. i form af en sköldpadda; båten skall vara kulftast. Det stora bankirhuset Mauchoux i Sens har inställt sina betalningar med en passiva af 1,400,000 fres och deticit slutande på en million. Husets chef är fängslad. — Åter ett nytt bevis på den ihåliga grund, hvarå franska samhällskroppen hvilar. Under det Ungern intager en afvaktande hållning tillsvidare, fortsätter Österrike att materielt stärka sig, för att kunna möta en befarad fiende. Från Wien skrifves sålunda d. 9 mars, att trupper oafbrutet afgå derifrån vill Dalmatien, der man ifrigt arbetar på kusternas befästande. Desslikes arbetar österrikiska regeringen ifrigt på stärkandet al en flotta, hvilken hon vill tillöka så att den kan mäta sig med den italienska. I alla hamnar bygger man skepp, af hvilka flere snart äro färdiga. Men ätven i Italien lägger man sig i detta afseende icke på latsidan, och en utomordentlig verksamhet utvecklas i Genua och Livorno. Den syriska konferensen skulle åter sammanträda d. 11:te. Frankrike befinner sig i krig med Anam, hvars kejsare nu inneslutit fransmännen i Saigum; men ej nog dermed, är det äfven i furd med att få ett htet krig med Mexico. Man har brukat våld mot franske konsuln i Vera Cruz och för att hämnas detta, har kontreamiral Penaud, som för befö et öfver de franska stridskrafterna i mexicanska viken, skickat tvenne krigsskepp till nämnde hamn. Det nordamerikanska sydtörbundet har lagt exporttull på den bomull, som utföres till gamla unionen. Lincoln och hans designerade förste minister Seward äro ej ense om den hållning, som bör iakttagas i afseende på de affallna staterna. Seward har förklarat sig för eftergifter åt södern, Lincoln med bestämdhet emot sådana, innan upprorsmakarne återvändt till sin pligt. Ministern är för freden, presidenten för kriget. Lincoln afvisar hvarje tanke på infall i de afsöndrade provinserna, men wvill taca tillhalka föatoena arganalaerna och