Göteborgsposten – 14 mars 1861, sida 1

Norges regering att fortsätta konung Oskars politik och genom alla medel söka att åstadkomma en sådan lösning af frågan. Det vi isynnerhet framhöllo, var dess skyldighet att genom erbjuden allians på dessa vilkor söka att förskafta den eiderdanska politiken öfvervigt inom den danska regeringens rådslag. Sedan dess ha åtskilliga nya omständigheter inträffat, som föranleda att åter upptaga denna fråga till ny betraktelse. För det första har man erhållit en bestämdare upplysning om den svensk-norska regeringens åtgöranden i saken, och för det andra ha de förhållanden inom Danmark, på hvilka frågans lösning beror, genom de senaste händelserna derstädes kommit att stå i en klarare dag. En af dessa omständigheter, som så egen domligt karakterisera vår tids diplomatiska förhandlingar i motsats mot förra tiders, den att de nemligen blifva kända för allmänheten, eller som det heter transpirera och blifva allmänt bekanta, utan att de officielt meddelas, har äfven egt rum i afseende å den svensknorska regeringens förhållande i den förevarande saken. En okänd, som endast benämnde sig En svensk, men i hvilken man velat igenkänna en af Sveriges litteratörer, som är mest förtrogen med Danmark och danska förhållanden, uppträdde i det nyligen grundlagda danska veckobladet Hjemme og Ude med en kort redogörelse för de underhandlingar, som allt sedan konung Öskars senare regeringsår från den svensk-norska regeringens sida varit öppnade angående en allians emellan Sverige och Norge äå ena sidan samt Danmark å den andra, för uppnåendet at en lösning af frågan om Danmarks ställning till Tyskland. Af denna redogörelse framgick hufvudsakligen, att den af konung Oskar följda statskonsten att erbjuda Danmark understöd för utförande af eiderpolitiken blifvit fortsatt af hans efterträdare samt dennes regering, men att denna statskonst stött på motständ eller likgiltighet hos de personer, som haft Danmarks statsangelägenheter :om händer. Denna redogörelse bar i och för sig prägeln af mycken sannolikhet och har ytterligare blifvit bestyrkt genom såväl vår egen gom danska regeringens hållning i förhållande till densamma, Af den förra har den icke på något sätt blifvit emotsagd. At den senare har den visserligen i en förklaring, som Berlingske Tidende i Danmark blifvit bemyndigad att alfgilva, påståtts vara inkorrekt, men såväl af de ordalag, i hvilka denna förklaring var hållen, som af den diskussion, som den tramkallade inom den danska pressen, framgår dock tydligt, att hufvudsaken i den framkomna redogörelsen för de diplomatiska förhandlingarne måste hafva varit riktig. Vi måste derföre tillsvidare, och intill dess danska regeringen kan uppvisa, att det uti de från svensk-norsk sida gjorde anbuden funnits något stridande mot en förnuftig eiderlösning, anse, att Sveriges och Norges regering uppfyllt sin skyldighet att i nordens allmänna intresse arbeta på don riktiga lösSTREET SAST ESSER