Göteborgsposten – 11 mars 1861, sida 1

för honom stående schatull, gjorde deraf tvenne högar med sextiofyra louis i hvardera och förde dem med rakan bort till den lycklige spelaren. Bamboulis ansigte förrådde ej den minsta rörelse. — ÖOrdnen edra spel, mina herrar! återtog bankören med denna näston, som är så vanlig för dylika herrar i alla tider. Partiet började åter. Bamboulå, som alltJemt iakttog en obrottslig tystnad, fortfor att fresta lyckan, som äfven var honom gynsam. Snaärt reste sig en stor guldhög framför den underlige spelaren, utan att dock en enda muskel rörts i hans ansigte. Man skulle tro honom vara en väl gjord automat. Bankens kassa, som dock tillökats med de andra spelarnes förluster, förminskades emellertid synbart. — Han skall spränga banken ännu en gång! mumlade man från alla håll. I detsamma slog kl. en qvart öfver tolf i palatsets ur. Bamboulå slog med lotsad likgiltighet upp ögonen och genomlopp med blicken hopen, som stod midtframför honom och höll sig bakom bankörernas stolar. Öfver Chanmettes hufvud syntes bysten af en man, som stod med båda händerna stödda mot ryggstödet till bankörens fåtölj samt kroppen lutad