Göteborgsposten – 4 mars 1861, sida 1

aldrig komma att annat än vid undantagstill fällen uttrycka folkets önskningar och handl 1 öfverensstämmelse dermed. Den allmänn opinionen kan derföre aldrig för en längri tid, och ännu mindre för beständigt, komm: att stanna vid detsamma. Det som åter be ständigt hittills drifvit den tillbaka från demo kratien har varit dennas oförmåga att realiser: de idealer som den erkänt, Men denna oför måga beror, som vi sett, på folkets bristande insigt i medlen för dessa idealers realiserande Kan denna brist afskaffas, så skall äfven de orsaker, som hittills drifvit allmähetens opi nion tillbaka från demokratien, upphöra oci det demokratiska styrelsesättet under olik: former kunna komma att blifva stabilt, och det sålunda blifva slut på dessa opinionens svängningar. Och denna brist kan ätven af skaffas, och medlet dertill är allmän folkupplysning, framför allt folkupplysning i afseende å politiska och sociala affärer. Det är denna folkupplysning, som under opinionens vexlande oscillationer beständigt fortgått under erfarenhetens ledning, och det är i denna tilltagande folkupplysning som den allmänna europeiska opinionens jemna framåtskridande i demokratisk riktning under alla sina variationer, erhåller sin förklaring. Vi se således att demokratien är ett nödvändigt steg i ett folks utveckling, men att den måste åtföljas af folkupplysning, för att denna utveckling skall kunna försiggå lugnt och utan skakningar. Folkupplysning och demokratisk utveckling äro de tvenne nödvändiga och sammanhängande vilkoren för en stats och ett folks framåtskridande. Det var denna djupa sanning, som Englands store statsman, lord Brougham, var genomträngd at och klart insåg, då han vid nästan alla frågor om botemedel för sociala och politiska missförhållanden brukade komma fram med den stereotypa frasen det är skolmästarn, som skall athjelpa det. På folkets politiska bildning beror folkets hela politiska öde. Men det är dock icke blott på skolmästaren, som allt beror. Det är äfven behöfligt att folkbildningen, isynnerhet den politiska, genom alla andra möjliga medel befordras och underhjelpes. I detta afseende har hos oss, bredvid våra sträfvanden för folkskoleväsendet och folkskolebibliotekers inrättande, uppstått ett nytt företag, som vi icke kunna annat än högeligen gilla och önska framgång. Vi mena det af den kände riksdagsmannen i bondeståndet Samuel Ödman påbörjade företaget att utgifva en politisk tidskrift för Sveriges allmoge. De dagliga och på nyheter egentligen baserade bladen, äro visserligen redan förut tillgängliga för allmogen; men de kunna dock i allmänhet icke egna den uttömmande, och om vi så må säga elementära behandling, som behöfves, åt de allmänna politiska principerna, och för allmogen ersättes denna brist, som oftast icke, såsom hos en del af de ötriga klasserna, genom vetenskapliga och historiska studier. Att försöka grundlägga en idskrift, från hvilken allmogen och andra