Göteborgsposten – 26 februari 1861, sida 1

principen, som yrkar att intet främmande sa! hälle eger att lemna någondera af de strida de parterna hjelp; den andra åter påstår, a det finnes tilltällen då en sådan hjelp är Db rättigad och tillåten. Ingendera af des grundsatser är ännu definiuvt inkorporerad den erkända europeiska folkrättens lagbo utan frågan utgör ännu, såsom den utgjo alltsedan seklets början, en ibland diplom terna omtvistad fråga. Straxt etter år 181 och den heliga alliansens stiftande, uppställ de makter, som deltogo i densamma, den sa sen att främmande stalers styrelse hac rätt atv i vissa fall inblanda sig i stride mellan regering och folk i en annan stat. S som sådana fixerade de de fall, då en såda intervention behötdes för den allmänna eur peiska ordningens upprätthällande. Hela de narmaste historen etter denna prircips up ställande allt intill senaste tider har nästa endast varit en lång historia om ett unde tryckande i ordningens namn af alla de fr hetsrörelser, som den heliga alliansens mec lemmar kunde komma åt aw kufva. Det vc detta som föranledde uppställandet af nor interventionsprincipen såsom ett medel a lägga band på deras mot folkfriheten fiend liga strafvanden. , Sköten om edra egna fol och stater, sade man åt dem, och det me skäl, och lemnen andra folk att sköta om sin: Huru folken vilja styras och regeras är dera egen sak och icke eder. Non-mterventions principen gick, som vi se, ut från den rikti ga grundsatsen, att regeringen var till fö tolkets skull och icke tvärtom, samt att de derföre borde lemnas åt folken sjeltva att a! göra allt hvad som hade dermed att göra Men man uttalade den icke i denna positiv form, utan höll sig i formulerandet af den samma hufvudsakligen blott till dess nega tiva sida, i det man påyrkade förhindran de af frammande inblandning, och dess all mänt gängse uttryck blef dertiore det, att ei främmande makt vid ett uppror mot en re gering icke borde understödja någondera si dan. I denna form lyckades det också d iberalare makterna i Europa att småningon skaffa den gehör, ehuru ingalunda allmän erkändt, och ingalunda utan invändningar frår de autokratiska staternas sida. Så komm le senaste italienska händelserna. Folket Neapel och på Sicilien, i Romagnan och Mar kerna reste sig mot sin hittilis på främmande .egoknektar stödda regering, samt kallade sing nordligare och redan fria bröder för att un. larstödja och hjelpa sig i sitt befrielseverk Dessa lydde uppmaningen. Samma non-interventionsprincip, som blifvit uppställd till folk. rihetens skydd, och som de autokratiska mak. erna så ogerna velat gå in på, sökte dessa m att vända emot den nya politiska friheter Italien, och från alla reaktionära hof i Eu: :opa haglade det protester emot den sardinska regeringens åtgöranden, under preetext au lenna öfverskridit non-interventionsprincipen Det var då som lord John Russell å engelska egeringens vägnar för några månader sedan