Göteborgsposten – 26 februari 1861, sida 1

Ilotel Niorres?). Berättelse från första franska Revolutionen. (Öfversättning). — Mig! utropade borgaren med en rörelse, hvilken han ej sökte dölja. Men... min bästa herre . .. stammade Gorain, som glömde hela Bastiljen, för att tänka på den ära som erbjöds honom... Jag... tror ni väl... verkligen . . . Gervais gjorde en grimas. Han såg ingenting lysa för sina ögon såsom ersättning för den fara han lopp. Roger märkte detta uttryck, han väntade sig kanske det tillochmed, och framkallade det, ty han vände sig nu artigt till den andre borgaren. — Den andra rådmansplatsen är icke mera disponibel, sade han med den älskvärdaste mine 1 verlden. Monseigneur har redan förfogat deröfver; men min bästa hr Gervais, om jag ock måste vänta till nästa år, för att kunna göra mig er förbunden, var dock öfvertygad om att jag har ett förträffligt minne. Emellertid ligger ni ju ännu i affärerna? — Jag är strumphandlare en gros. ) Forts. från N:o 1—47.