Göteborgsposten – 21 februari 1861, sida 1

slå sig ned hos gardisten; jag har blifvit uppe hållen längre än jag ville. -— Nå, min herre, sade Murat till Dantor och satte sig bredvid Fouchå, har ni träffa Robespierre ? — Ja; och vi ha haft ett långt samtal. — Angående det bortröfvade barnet? — Hvilket barn? frågade Fouchå ifrigt. — Ah, färgarens, vet jag, den vackra mignonne. Bernards dotter, svarade Danton. Kom. mer ni icke längre ihog hvad jag berättade er för några timmar sedan? Fouch, som just skulle föra en sked rykande soppa till munnen, lät skeden åter falla. — Det är sannt sade han; jag hade alldeles glömt det... Men buru gammal är den lilla flickan ? — Fyra år, svarade Danton. Fouchå sänkte hufvudet ock tycktes djupt eftersinna något. Mahurec syntes å sin sida uppgöra ett förslag inom sin hjerna; han hade icke fästat någon uppmärksamhet vid hvad som nyss blifvit sagdt; men Jean, lärlingen hos färgaren Bernard, hade med lifligt intresse följt samtalet rörande hans husbondes lilla dotter. Vid Michels bord hade allt enskildt samspråk upphört, sedan det blifvit fråga om hr de