Göteborgsposten – 18 februari 1861, sida 1

återtog Fouch, trodde, såsom en god mor, att religionen, Guds medel att tala till menniskors bjertan och göra dem öppna för trons sanning, borde i rätt tid inympas i barnets själ. Hon beslöt att lemna Nantes, för att begifva sig till Paris, samt anförtrodde derföre sin dotter åt tvenne qvinnor, hvilka voro väl kända för sin brinnande gudsfruktan och ansedda för att ha omvändt många. Derpå skyndade markisinnan, fullkomligt lugn för sin dotter, efter slutadt sorgeår till Paris, hvarest hon ännu befinner sig, såsom en klok qvinna njutande af sina ansenliga inkomster. Under trenne år, d. v. s. tills i sistlidne Juni månad, gick allt bra. Fröken Bertha blef, skref man till hennes mor, en verklig cngel i skönhet och behag; man kunde ej tänka sig något älskligare och mera tilldragande är detta barn. Förtjust öfver dessa angenäma underrättelser, fortfor markisinnan med sitt behag liga lefnadssätt, och man talade snart om hennes nära förestående förening med en af de elegantaste ädlingarne vid hofvet. Detta var så myc: kst bättre för markisinnan dHorbigny, som der klausul i testamentet, hvilken satte henne åter på bar backe då hennes dotter uppnått sitt femton. de år, mycket försvårade hvarje förbindelse. Der enda verkliga olycka, som sväfvade öfver marki. sinnans hufvud, var, att hennes dotter möjliger kunde dö, innan hon uppnått de femton åren