Göteborgsposten – 15 februari 1861, sida 3

skepp, 1 bepansrad fregatt, 17 vanliga fregat-; ter, 7 korvetter och 25 avisfartyg; af dessa j fartyg äro 59 byggda under sista tiden. Det har för öfrigt ej gjort något godt intryck i Frankrike, att kejsar Napoleon så bestämdt fördömer det parlamentariska systemet, emedan det hädanefter icke gerna kan bli tal om att författningsreskriptet af 24 Nov. skulle bli inledningen till en utveckling i konstitutionel riktning af den kejserliga författningen; men det erkännes dock, att kejsarens yttranden utlofva en bättre framtid, än man skulle vänta af hans ministrars och de officiela tidningarnes språk. Det framhålles nemligen, att kejsaren uppmanar kamrarne, att otörbehållsamt och uppriktigt yttra sim åsigt om de allmänna angelägenheterna, oaktadt man med kamrarnes nuvarande sammansättning knappast kan hoppas att denna appell skall rätt besvaras; ty majoriteten derinom fruktar hvarje förändring och hyser ett fanatiskt hat till pressen. I England beklagar man sig hufvudsakligen öfver, att drottningen icke utlofvar några besparingar i utgifterna. Det är högst sannolikt, att en budget skall komma att framläggas, hvilken utgör ett riktigt motstycke till förra årets, isynnerhet som det nu visat sig, att Manchesterpartiets agitation mot rustningarne har den allmänna opinionen emot sig. En till lord Palmerston inlemnad adress, hvari fordras reduktioner i krigsministeriets och amiralitetets budgeter, har underskrifvits af blott 63 medlemmar af Underhuset, och premierministern har derföre i sitt svar inskränkt sig till den tvetydiga förklaringen, att han visserligen är ense med subskribenterna deri, att man skall gå sparsamt tillväga med statens utgifter, men att regeringen å andra sidan har den pligten till kronan och nationen, att träffa alla åtgärder, hvilka kunna vara nödvändiga för landets säkerhet. Times billigar denna förklaring och hänvisar på Frankrikes stora rustningar, hvilka kejsar Napoleon ännu icke sökt, att i sitt trontal förklara. Med Garibaldi underhandlas såsom vore han i och för sig sjelf en respektabel makt; han är också verkligen folkentusiasmens personifikation, frihetsvännernas idealiske hjelte. De båda halfofficiela parisertidningarne ,, Patrie och ,Pays yttrade sålunda d. 8, att Garibaldi lofvat ej angripa Ungern eller Venetien; men redan följande dag måste båda tidningarne taga tillbaka sin notis och förklara, att Garibaldis vänner meddelat dem, att han ej åtagit sig någon förbindelse, aldraminst med afseende på Ungern. Tidningarne tilllägga, att garibaldiska frivillige, hvilka befinna sig i Paris, fått ordres om att infinna sig i Genua, för att der vara i ordning och genast stå till Garibaldis förfogande. -— Då denna sista notis åter står alldeles i strid med andra samtida underrättelser, hvilka alla påstå, att Garibaldi öfverenskommit med sarIdinska regeringen om uppskof med striden, må man blott med försigtighet mottaga densamma Från Turin skrifves under d. 9, att geneTral Cialdini afslagit att förlänga vapenstilleIståndet, emedan de belägrade i Gaöta mot öfverenskommelse under stilleståndet lagat Iden af de belägrande gjorda breschen. Emellertid är det utom tvitvel, att någonting afgörande snart väntas skola inträffa vid Gaöta. Vistandet i fästningen har också fallit den sachsiske gesandten så besvärlgt, att han anmodat amiral Persano om tillåtelse att få lemna Gaöta, men erhöll vägran till svar. Man kan derföre nu hoppas, att diplomaterna i Gaöta skola mindre än förut uppmana Frans II, att , göra motstånd i det längsta, ,begrafva sig under ruinerna, ,, med sitt lif eller fångenskap skydda det legitima konungadömets ära m. m., som är så skönt att säga och, såsom man finner af den sachsiske gesandtens exempel, så svårt att sätta i verkställighet. Sardinska utomordentliga sändebudet i Berlin, general La Marmora, har d. 5 dennes lemnat Berlin, dekorerad med röda örns orden af första klassen i briljanter. Man tror på grund häraf, oaktadt Schleinitzs yttranden i deputerade kammaren, att ett vänskapligt förhållande håller på att inträda mellan Preussen och Italien. Ruggiero Settimo, som nyligen blifvit fo oöooRf ere