tades af elaka tungor, men tillbads af de fattiga och aktades af alla som kände henne. Hustru till en simpel gardist, klok, hushållsaktig och arbetsam, hade hon fått den goda ideen att med sin befattning som tvätterska förena den af gardets marketenterska. Tack vare hennes talanger i kokkonsten, hade rörelsen framgång, och ej allenast soldater med väl späckade börsar, utan äfven skrifvare, borgare och resande i Versailles skyndade att njuta af den vackra värdshusidkerskans kök. Då vi inträda på restaurationen, råder stort lif i första rummet. En god eld sprakade i spiseln och stekspettet var i rörelse, försedt med trenne fjäderfän och fjerdedelen af ett får. Mamma Lefebvre var i full verksamhet. I bland stannade hon dock tvärt, skyndade till dörren, tittade ut på den öde gatan och återvände till sin spisel med synbar otålighet. — Klockan har nyss slagit tu, sade hon och kastade ett nytt träd på elden. Middagen blir fördröjd! det är det nötet Lefebvres fel... hvad kan han väl ha att göra i staden ? Jag skall också läsa lagen för honom, när han kommer hem. Han är icke på vakt i dag... och går ändå och drifver!... Ah! afbröt hon sig och började ruska på en kastrull, jag har