Göteborgsposten – 9 februari 1861, sida 2

KUSIN — — Godt! sade HKRdouard. Det gör i alla fall detsamma, om han kommer till Versailles eller stannar i Paris, om han besöker Lenoir eller icke! Det är ej fråga om honom utan om dem. Har du några underrättelser ? — De omständligaste, svarade borgaren. — Och brefven ? — Här äro de! Borgaren lade dervid på ett litet trädgårdsbord, som stod bredvid honom, tvenne tjocka brefpackor, båda ombundna med hvar sitt blåa band. Grefven grep begärligt tag uti dem, slet sönder banden och öppnade lifligt några bref. —-En brefvexling mellan vicomte de Renneville och Duthå! utbrast han med glädjestrålande mine. — Och en annan dylik mellan markis dHerbois och mlle Guimard! tillade den andre. — Skönt! det är tvenne riktiga skatter, du der tillför mig! -De äro värda hvad de kostat, nästan hela deras tyngd i guld. Guimard hade gifvit dessa biljetter åt sin kammarjungfru, för att deraf göra papiljotter, och Marine afstod dem åt mig för en louis stycket... Men mlle Duthå sköter sjelf sina affärer; hon anade med sitt fina väderkorn, att man gerna skulle vilja ega dessa