— Hvad, Charles! utbrast hastigt de Renneville, du vill att vi skola afstå från dem vi älska? — Jag? inföll markisen och stannade. Blanche skall bli min maka, jag svär det! — Men du sade ju nyss... — Hvad skulle jag göra? afbröt dHerbois. Det är omöjligt att segra öfver denne man; han stöter oss tillbaka. Jag hoppades att det vi hade att säga honom skulle förändra hans beslut; men, du har sjelf sett det, han opponerar sig mot vår lycka. — Då skola vi väl handla efter öfverenskommelse ? — Ja, och utan dröjsmål. — Har du svarat Blanche? — Ja, se här är brefvet. Markisen tog ur fickan en liten förseglad biljett, som han visade vicomten. -Georges måste skaffa det till sin adress redan i afton, jemte mitt bref till LEonore. — Du säger väl till honom, att han skall hålla sig i ordning? — Ja; men jag tillägger, att vi måste, kosta hvad det vill, råka dem i morgon natt. — Godt. De skola nog göra hvad vi bedja dem om. Nu är det blott fråga om att underrätta Georges.