Göteborgsposten – 4 februari 1861, sida 1

gagnat sin ställning till att rikta sig sjel och hvilka vidare närdes genom Brucks sjel mord, hafva blifvit vederlagda genom de up) lysningar som blifvit bragta i dagen unde processens lopp. Utfallet af denna proces villintetgor således påståendet om att de öster rikiska finansernas ruin skulle härleda si från en bedräglig förvaltning. Deremot ka man icke frikänna Brucks förvaltning från alt icke hatva opererat efter alldeles säkra grund satser. Hvad man redan tidigare anförd emot Bruck har genom dessa upplysninga ännu vidare bekraåttats, nemligen att han hal synnerlig motvilja att underkasta sin admin: stration den allra minsta kontroll från någo annan auktoritets sida, samt att han med allt för stor itver dref på utvecklingen af kom munikationssystemet i landet, så att anlägg ningen af de många storartade jernbanorn öfversteg landets krafter och ett slutligt ord nande af penningeväsende var omöjligt. Bruci spekulerade för statens räkning och understöd des i sin böjelse derför af sitt fullständig oberoende art all kontroll. Om Bruck säle des icke genom bedräglighet, såsom man sagt bragt de österrikiska finanserna i olag, s torde man dock kunna säga, att han icke slo; in på någon riktig väg för att upphjelpa de samma, och hans försok att göra den Österri kiska nationalbanken solvent strandade ocks sasom bekant. Det skall snart visa sig on hans efterföljare, visa genom den ertarenhe de kunnat hemta af hans exempel, skola var I stånd att bringa bättre reda i finanserna De ofvan omtalta förordningarne häntyda jus icke på att de skulle vara i besittning af tör måga dertill, utan snarare på att en allmäl brytning i alla penningeförhållanden snar förestår.