Göteborgsposten – 4 februari 1861, sida 1

Hotel Niorres). Berättelse från första franska Revolutionen. (Öfversättning). — Jag erhöll denna natt bevis på att jag i femton månader varit en lekboll för en föraktlig trolöshet; jag fick veta att den eländiga varelsen ljugit utan att rodna, då hon sagt sig älska mig; att hon hade, då hon talade om sir ömhet för mig, smutsat de renaste känslor; jag insåg slutligen, att jag varit, och med rätta, til åtlöje för de enfaldiga och ett föremål för hederliga menniskors förakt. Ah, hvad jag led, då jag befann mig ansigte mot ansigte med en gro landtjunkare, som kallt förklarade mig, att Ma. donnan icke hade någon annan make än honom att jag blifvit nedrigt bedragen, att denna qvinns i tio år varit gift! Hvad jag led, då jag hörd henne, som jag gifvit de dyrbaraste egenskaper hånskratte åt mina förebråelser. Min första tankt var att utan medlidande döda dessa båda oblyge varelser. Min hand grep redan konvulsiviskt om värjfästet, färdig att draga vapnet; men genor ett försynens under återvaknade mitt förnuft. Jag ) Forts. från N:o 1—28.