Göteborgsposten – 2 februari 1861, sida 1

— Ingen visshet! utbrast de Niorres, som nu återfått hela sin kraft. -— Man har kunnat bedraga er, då man påstod barnet vara dödt, som ni ej återsett, scdan det föddes. — Bedraga mig! upprepade rådsherren ; och hvarföre ? — Det vet jag icke, svarade vicomten ; men så har kunnat ske. — Men huru kan ni tro det? — Jag skall förklara er det, svarade markisen; låt mig fortsätta. Rådsherren föll tillbaka ned på marmorbänken, ett rof för den djupaste rörelse. — Vicomten här och jag, återtog dHerbois, föddes den 8 juli 1759, såsom jag redan nämnt för er. Har ej denna natt lemnat efter sig ett varaktigt minne i er själ? — Ah! inföll rådsherren vredgad, denna natt står alltid närvarande för min själ. Jag hade då i femton månader befunnit mig i den qvinnas våld, som fört mig in på den dåliga vägen; jag hade i femton månader varit blind och denna natt först såg jag klart ; denna natt uppfattade jag allt det förfärliga i min ställning. — Och påminner ni er, frågade markisen, hvad som tilldrog sig dagen förut mellan er och Madonnan. — Ja, sade rådsherren; men ingen mer än