Göteborgsposten – 1 februari 1861, sida 1

ka alla utgöres efter olika beräkningsgrundet samt den sista i penningar eller in natura ef ter lotsens önskan. Olägenheterna häraf är mångahanda. Denna invecklade beräkning ä under alla förhållanden svår att tillämpa, me: olägenheterna stegras i betydlig mån derige nom, att han ofta måste ifrågakomma mellai fartygets befälhafvare och lotsen just i sådan: ögonblick, då fartygets manöver företrädesvi tager den förres uteslutande uppmärksamhet anspråk. Det ligger dessutom för öppen dag och erfarenheten har äfven bekräftat det, at en sådan taxa i anseende till de deri före skrifna afgifternas olikartade beskaffenhet, lät skall föranleda tvistigheter, lika obehaglig: för fartygsbefälhafvaren, som de äro egnad att för lotsen medföra förlust af hans laglig: rätt, så mycket heldre, som uppgörelsen må ste ske i öppna sjön, utan lotsbetälets mellan komst. Den svenske skepparen, som vet at han vid återkomsten till fäderneslandet kai befara efterräkning för orättvis behandling a lotsen, riskerar alltid att vid ett sådant tillfäll. få betala mera än hvartill han är lagligei förpliktigad, emedan omständigheterna ick: tillåta honom att kontrollera lotsens uppgif ter och anspråk, under det att utländningen som icke har att frukta samma påföljd, skal känna sig starkt frestad att utan vidare godt görelse, än de vid utklareringen betalda lots penningarne, skilja lotsen ifrån sig. Man må ste medgifva att dessa olägenheter äro stor nog, samt att en förändring och förenkling detta afseende vore högst önsklig. Det var derföre med synnerlig belåten het man hört uppgifvas, att vederbörande vo re betänkta på en reform äfven i detta hän seende. Men dessa förhoppningar hafva doci blifvit svikna, alldenstund den reform, som ni är i fråga, lemnar det öfverklagade gamla hel och hållet orubbadt och endast afser mindri väsendtliga förändringar. Emellertid hafv. sedan det af Sjöförvaltningen uppgjorda för slaget blifvit öfverlemnadt till härvarande Ma gistrat och af samma myndighet till Handels töreningen för yttrandes afgifvande deröfver de af handelsföreningen för sådant afseend anmodade komiterade, herrar J. Dickson, G Melin, T. W. Tranchell, C. E. Olson och J E. Nissen begagnat tillfället för att framhåll; nödvändigheten af ett förenkladt beräknings sätt af lotspenningarne till undanrödjände a de från nu gällande bestämmelser oskiljakti ga olägenheter. Komiterade föreslå istället att lotsafgiften skulle betalas i ett för allt me ett visst belopp för lotsad mil, hvilken afgif komme att innefatta godtgörelse för såväl de egentliga lotsningen, som för den tid lot genom väderleksförhållanden uppehållits om bord utöfver den tid, som för lotsningen åt gå bordt, äfvensom för hemvägskost sam hemförskaffning af lots och dennes medhjel pare; så att lots utom lotspenningarne ick kunde göra anspråk på någonting vidare, ä fri kost ombord för sig och medhjelpare, utor i det fall då han af omständigheterna blifvi nödsakad att medfölja fartyget utom sitt di