Göteborgsposten – 30 januari 1861, sida 1

Article Image
Det inre af nya Holland. Ehuru kusterna af denna nya Australiens kontinent redan länge varit kända samt blifvit föremål för en omtattande kolonisation, har dock såsom bekant det inre af detta land trotsat de försök som blifvit gjorda att utforska detsamma. Nu har dock, såsom tidningarne vetat omtala, ett mera lyckadt försök i denna riktning blifvit verkställdt af en mr Stuart, som från södra kusten af nya Holland framträngt så långt inåt kontinenten, att han kommit till en nordligare punkt, än de, som förut i det inre uppnåtts at expeditioner söderut från den nordliga kusten, så att landet nu på visst sätt kan betraktas såsom genomvandradt till hela sin bredd. Ofver denna upptäcktsresa hade det kungl. geografiska sällskapet i London erhållit sig tillsändt utdrag ur mr Stuarts resejournal, hvilka blifvit upplästa vid dess senaste sammanträde d. 14 Januari detta år. — Etter de underrättelser, som engelska blad meddelat om denna sammankomst, vilja vi lemna några närmare detaljer öfver denna upptäcktsresa, som lofvar att i väsendtlig mon föröka vår, i vissa afseenden ännu så bristfälliga kännedom om vårt eget jordklot. Mr Stuart hade i början af Mars månad förlidet år lemnat Chambers-Creek tillsamman med en mr Keckwick och en annan person, samt tågade inåt i nordvestlig riktning, i atsigt att försöka att tränga fram till Cambridge Gult på kontinentens motsatta, mnordvestra kust. 1 stället för att påträffa en sandig öken, såsom geologerna hade förmodat, kom han, då han tågade framåt, till ett väl bevattnadt land med talrika bäckar och några floder samt med ofverflöd på gräs och buskar. Landet utgjordes under de 400 första engelska milen i geologiskt afseende af tertiära och sekundära formationer, och på enskilda ställen anträffade han stora massor af sandsten. Han tågade derefter öfver en hög bergskedja af primär formation, och under återstoden af sitt tåg påträffade han föga annat, än klippor at äldre eller af vulkanisk bildning. Han tågade fram utan att möta några svårare hinder eller påträffa några infödingar, ända tills han kom ungefär till midten af landet. Der uppreste han ett röse af stenar, planterade derpå den brittiska flaggen samt nedlade in i

30 januari 1861, sida 1

Thumbnail