Göteborgsposten – 28 januari 1861, sida 1

Iliotel Niorres?). Berättelse från första franska Revolutionen. (Öfversättning). — Fortsätt, sade han lifligt. Tala, Mabu rec, jag hör dig. — Vidare, återtog Mahurec, som blef allt mera varm i kläderna, jag hade min gamla mor ni vet, min amiral? en qvinna, god som guld fastän lytt och sjuklig, Jag bidrog så godt jag kunde att tillfredsställa hennes behof. Men ce vacker dag försämrades hennes tillstånd och jag fann: ej tillstädes . .. hon var alldeles ensam, utan hjelp utan vänner... — Hvarföre underrättade du icke mig der. om? inföll hr de Suffren. Har jag väl lemna någon af mina matrosers mödrar i elände? — Mcn, min amiral, stammade Mahurec jag visste ingenting, förrän efteråt ... när der arma qvinnan sändt sin själ upp till den godt Guden . . . — Din mor är således död? — Ja, min amiral, för två år gedan. — Död ensam . .. i sitt elände? ) Forts. från N:o 1—22.