Nu är hemskheten öfver, och den intressanta insugningsprocessen börjar, då det dödade djuret helt med hår eller fjäder skall indragas genom ormens trånga men elastiska gap, svalg och hals. Det går icke fort; men då man endast spisar hvar tredje månad, kan ej så stor skicklighet i födans intagande förvärfvas. — Vi påpeka skådespelet för dem, hvilka tro sig blifva roade af detsamma. Göteborgsskeppet Johan, kapten M. Palm (korrespondentredare: J. L. Broddelius), har, på resa från New-Castle till New-York, natten till d. 19 sistl. December strandat vid New Inlet Barre (på Long Island framför New-York). Af besättningen hafva 5 man druknat, men 8 räddat sig i land. Skeppet är totalt förloradt; men något af inventarierna har blifvit bergadt och infördt till NewYork. En större Eldsväda. Enligt hit ingångna underrättelser skall någon af de senare dagarne en eldsvåda utbrutit å BispMotala egendom, tillhörig possessionaten F. D. E. Hast, hvarigenom ladugården nedbrunnit med innevarande 47 å 50 kor. Hästar och oxar skall man hafva lyckats rädda. Man är öfvertygad om att olyckan tillkommit genom mordbrand, Den dansk-tyska striden. Vid förbundsdagens möte i Frankfurt d. 17 d:s föreslog det sammansatta utskottet, med anledning af det oldenburgska andragandet, att då det danska patentet af d. 25 Sept. 1859 och finanslagen af Juli 1860 böra betraktas som olagliga, emedan de utfärdats utan holsteinska ständernas samtycke, så skall Danmark uppfordras, att inom 6 veckor förklara sig angående uppfyllandet af provisoriet,iöfverensstämmelse med förbundsbeslatet af d. 8 Mars 1860; i motsatt fall skall förbundsexekutionen genast vidtagas. ,Fedrelandet yttrar sig mycket moderat i en längre artikel om obetogenhetea af att antaga, det en förbundsexekution i Holstein ovilkorligen måste besvaras med en fientlig diversion å Danmarks sida in i samma hertigdöome. , Låt se, säger tidn., ,hvad följden skulle bli, om danska regeringen följde det gifna rådet, att uppställla armeen i Holstein, tör att kasta tillbaka exekutionstrupperna, om de infunno sig! Helt enkelt den, att det tyska förbundet, som hittills påstått sig vara i sin fulla rätt och endast verkställa sina egna lagar, skulle anse dessa vara kränkta, förbundets område angripet och kriget förklaradt af Danmarks konung. Det skulle följaktligen draga exekutionstrupperna tillbaka och utsända en förbundsarmåe, nog stor att besätta ej allenast Holstein, utan hela halfön. Detta kan ske ändå, säger man. Ja, visserligen kan detta ske, men det är dock icke säkert att det skall ske; och så mycket är säkert, att det ej kan ske på något för Danmarks hela ställning och framtida öde olyckligare sätt, än om Danmark sjelft börjar kriget, ty då har man stora skäl act frukta, att det ej skall hos någon finna tillräckligt diplomatiskt beskydd eller verksamt bistånd. Regleringen af Wenerns yta. Sedan det numera blifvit utrönt att de deputerade för Wermlands, Skaraborgs och Elfsborgs län, hvilka år 1853 utsågos för att vidtaga låtgärder for Wenerns reglering, icke lagt ivå strå i kors för denna sak under de nära 8 år som sedan dess förflutit, så hafva Inu hushållningssällskaperna anmodat landshöfdinge-embetena, att söka åstadkomma noglgranna undersökningar, huruvida det står i I mensklig makt att reglera sjöns vattenhöjd. Med anledning häraf yttrar WermlandsPosten följande, hvilket förtjenar anföras, .Jehuru vi önska och hoppas, att tidningens misströstan ej i verkligheten måtte hafva nå -I gon grund: En sådan undersökning har verkliger redan en gång förut varit verkställd af der l utmärkte öfverdirektören Hagström, och ehurt vi icke sett hans härom afgifoa berättelse så vilja vi dock minnas oss för många år se dan hafva hört af äldre, insigtsfulla personer att den var så föga uppmuntrande för saken: lframgmaånre att dan atara fråman derefter föl 1 ee om