Göteborgsposten – 22 januari 1861, sida 1

uppställt samma väsentliga karakterer för hafveri gross, åtskilliga slag af skador och kostnader, i det ena landet hänföras till hafveri gross, men deremot icke uti det andra. Olägenheterna häraf för såväl egare af fartyg och laster som assuradörer, äro betydliga, och önskningarne äro derföre allmänna, att en sammanjemkning mellan de olika ländernas lagar och bruk i detta hänseende måtte kunna åstadkommas. En märklig bafverisak, som år 1859 förekom vid en engelsk domstol, bidrog synnerligen att väcka intresset härföre. Frågan rörde nemligen en sammanstötning mellan tvenne fartyg, dervid ansvarigheten för skadan, emot hvad flere andra länders sjölagar angående ansvarigheten för hafveri stadga, utsträcktes öfver det till skadeersättning förpligtade fartygets värde och redaren gjordes personligen ansvarig. Handelskammaren i Liverpool tog initiativet genom att uti ett cirkulär framhålla nödvändigheten af att söka åstadkomma likartade bestämmelser i flere delar af de handlande nationernas sjölagar, och saken upptogs af , British Association for the promotion of social science, som uti en skrifvelse om , International General Average, uppmanade handelsföreningarne i London, Liverpool, Glasgow, Hull och Bristol att taga ärendet under behandling och medverka för åstadkommandet af en allmän kongress i och för detsamma. Till dessa korporationer anslöt sig äfven kontinentens handelsauktoriteter. Man utsatte den allmänna kongressen att hållas i Glasgow efter ett piogram, som äfven utvidgades till andra sjö assuransangelägenbheter. Innan vi redogöra för resultatet af densamma, torde med intresse läsas hvad ofvannämnda association yttrar i sin inbjudningsskrifvelse. Det heter nemligen deri: ,, För att förekomma oreda och missbruk böra öfverensstämmande grundsatser för hafveri gross antagas af alla betydande sjöfarande nationer. Annu är detta långt ifrån förhållandet, men osäkerhet i rätten är alltid en olägenhet och, med hänsyn till hafveri gross, är den isynnerhet känbar. Fartyget kan vara hemma i ett land och försäkradt i ett annat, lasten kan vara försäkrad i flere länder och dess egare boende i olika länder, och slutligen kan destinationsorten ligga i ett land, hvarest förekomma grundsatser och usanser, afvikande från alla de nämnda ländernas, så att redaren af ett till en utländsk hamn bestämdt fartyg, kan råka ut för ett sådant fall, att han hvarken får ersättning för hafveri gross af sina assuradörer hemma eller i utlandet. Det kan tillochrued hända att han blifver i tillfälle att tvenne gånger få ersättning för samma förlust. — Äfven på frakten och lasten ega dessa anmärkningar i flere afseenden tillämpning. Afgörandet af en stor del af de härvid förekommande vigtigaste frågor beror i England på den ytterst obestämda auktoriteten the customs of Lloyds, det vill i de flesta fall och enligt regeln säga, på den sakens uppgörelse anförtrodda dispaschörens